Leva Utblick
- Utrotningshotad tystnad
- Miljondrömmen
- Den ensamme cowboyen och hans känslor
- Bättre att cykla än att ha hjälm
- Är du clown eller president?
MILJÖ (Ur Leva nr 9/09)
Utrotningshotad tystnad
SSSCHH.... Idag finns det bara ett fåtal helt tysta platser kvar i världen, enligt den akustiske ekologen Gordon Hempton. Det är platser dit inte något av civilisationens ljud når.
Av: Ingmar Gens
Tysta platser dit inga ljud från civilisationen når är nästan utrotningshotade i västvärlden - även på Nordpolen bryts tystnaden regelbundet av brummandet från jetplan. I boken One Square Inch of Silence + One Man's Search for Natural Silence in a noisy world skriver Gordon Hempton, en akustisk ekolog, om sin kamp för att likställa bevarandet av tysta platser med bevarandet av arter och ekosystem.
Hempton har ägnat sin karriär åt att studera och spela in naturliga ljud - fjärilsvingar, flytande löv, gnyende prärievargsvalpar - som sedan används i allt från undervisningsmaterial till Hollywoodfilmer. Under sina resor insåg Hempton att naturliga miljöer som inte avbryts av något artificiellt ljud åtminstone var femtonde minut, inte längre existerar i Europa och är extremt svåra att hitta i USA. 1984 identifierade Hempton 21 platser i Washington State som hade ljudfria intervall på mer än femton minuter. 2007 fanns bara tre av platserna kvar, (totalt i landet tolv.)
Hempton vill få igenom en lag som till exempel förbjuder flygplan att flyga över ljudskyddade platser.
OHÄLSA (Ur Leva nr 9/09)
Flest undernärda barn i Indien
SVÄLT. Indiens fabulösa ekonomiska utveckling har inte nått alla utan det jättelika landet har flest underviktiga barn i hela världen.
WHO:s siffror säger att hälften av världens undernärda barn finns i Indien.
Antalet barn med för liten tillgång till mat varierar beroende på var i landet de bor, kasttillhörighet och socioekonomiska förhållanden.
Madhya Pradesh, Bihar och Jharkand har den högsta andelen undernärda barn, men i storstäderna har cirka en tredjedel av barnen alldeles för litet att äta.
Organisationen säger vidare att Indien på senare tid har gjort mycket litet får att komma tillrätta med problemet och att svälten i stället har ökat.
Ingemar Gens
HJÄRNAN Ur Leva nr 9/09)
Meditera dig (h)järnstark
POSITIV Om du vill ha en riktigt maffig, väloljad hjärna som tänker positivt - då ska du meditera regelbundet. Forskare har visat att volymen på huvudinnehållet också ökar.
Av: Ingemar Gens
På gymmet kan du få en större och starkare kropp och med meditation kan din hjärna biffa till sig, säger forskare på UCLA i Los Angeles.
Vetenskapsmännen använde högupplösta magnetkamerabilder för att undersöka hjärnan på människor som regelbundet mediterade. Studien som är publicerad i NeuroImage, visar att hjärnan hos människor som mediterat under lång tid, var större än kontrollgruppens.
- Vi vet att människor som mediterar regelbundet lättare framkallar positiva känslor, är känslomässigt stabilare och lever på ett mer medvetet sätt, säger Eileen Luder på universitetets laboratorium för "Neuro Imaging".
- De uppvisade skillnaderna ger oss en ledtråd till varför meditatörer har de här exceptionella färmågorna.
De som mediterar hade signifikant större volym på de områden i hjärnan som styr känslorna. Forskarna undersökte sammanlagt 44 personer - 22 i kontrollgruppen och 22 som använt olika former av meditation, till exempel Zazen, Samatha och Vipassana.
Miljondrömmen (Ur Leva nr 3/09)
FANTASI Ju mer hopplöst livet verkar, desto
starkare är drömmen om den plötsliga vinsten.
I bioaktuella och kritikerrosade filmen Slumdog Millionaire skildrar regissören Danny Boyle drömmen om att lämna slummen. Leva mötte
honom i London.
av Monika Agorelius
Drömmen finns hos alla som köper en lott, spelar på trav eller skriker högt åt tv:n varje gång de kan svaret i frågesporten där man kunnat vinna en förmögenhet - om man bara hade orkat släpa sig upp ur soffhörnet och bemödat sig med att anmäla sig och sen haft turen att bli uttagen till programmet, vill säga. Drömmen om miljonvinsten blir en livlina när livet känns hopplöst, en dröm som överlåts åt ödet och inte kräver förändring.
Rik kontra fattig
Om vi i välfärdslandet Sverige önskar oss rikedom och fantiserar om vad vi skulle göra med alla kronor vi inte ännu har, så är drömmen om pengar ännu mer påtaglig hos människor som inte har en chans. Medan vi i västvärlden genomlider den största ekonomiska krisen någonsin, frodas städer i öst, med indiska Mumbai i täten, som i en rasande fart växer till ett av världens ledande finanscentra.
- Mumbai är en stad i kaos, en stad under stor förändring, en stad där drömmen om rikedom är mer påtaglig än någon annan plats jag besökt i världen, säger filmmakaren Danny Boyle när Leva träffar honom i London. Kontrasten mellan rik och fattig är gigantisk. Tiotusentals barn i Mumbai är hemlösa och föräldralösa.
Om barnen i slummen, så kallade slumdogs, handlar Danny Boyles nya film Slumdog Millionaire. Britten som tidigare gjort filmer som Trainspotting och The Beach låter oss följa tre barndomsvänner, Jamal, Salim och Latika, som med sammanhållning och fantasi överlever i stadens ghetto.
- De är hemlösa, föräldralösa, maktlösa och pengalösa. Drömmen att förändra livet finns där, men att göra det verkar omöjligt, säger Danny Boyle.
Men alla gör det på olika sätt. Salim väljer den kriminella banan för att snabbt skaffa sig pengar och makt. Latika slår sig samman med en rik, men mycket farlig man. Huvudpersonen Jamal, suveränt spelad av 18-årige britten Dev Patel, väljer en tredje väg.
Genom lite list och en stor portion tur lyckas han ta sig till tv-programmet Vem vill bli miljonär? Till allas förvåning kan han svaren på frågorna.
Filmen handlar på många sätt om Jamals tro på ödet och hur han, samtidigt som hans öde uppfylls, också inser att han själv formar det.
- De tre vännerna gör alla det de anser nödvändigt för sin ekonomiska överlevnad, säger Danny, men trots att pengar är det dominerande samtalsämnet i vår tid så drivs inte Jamal av drömmen om pengar, han drivs av kärleken.
RELATIONER (Ur Leva nr 11/08)
Den ensamme cowboyen och hans känslor
Ensamhet kan drastiskt påverka din hälsa. Nu påvisar forskare hur kroniska känslor av ensamhet drar igång en kaskad av fysiska åkommor som till och med påverkar vår DNA.
Av Eva Wisten
Ensamhet i sig är inte en sjukdom. Att känna sig ensam då och då är lika mänskligt som att bli hungrig eller törstig. Precis som törst påminner oss om vårt behov av vätska, påminner ensamhet oss om att vi är beroende av andra människor. Men en del människor befinner sig i ett kroniskt tillstånd av ensamhet.
Personer som känner sig ensamma tillbringar inte fler timmar utan sällskap än de som känner sig som en del i ett socialt sammanhang. De är lika attraktiva och socialt välanpassade. Ensamhet är en subjektiv känsla.
Vissa människor är mer sårbara för ensamhet, och har svårare för att reglera de känslor som uppstår när de upplever att det finns en risk för social uteslutning. I nya boken Loneliness: Human Nature and the need for social connection (W.W. Norton) visar de amerikanska forskarna John T. Cacioppo och William Patrick hur dessa kroniska känslor av ensamhet påverkar ända ner på dna-nivå.
Ser hot i alla situationer
De producerar stresshormon, accelererar åldrande, sänker immunförsvar och försämrar våra cellers förmåga att cirkulera kortisol, vilket gör det svårare att få bukt med inflammationer. Att passivt acceptera sina problem, som vi lätt gör när vi känner oss ensamma, höjer blodtryck och hjärtfunktion och skapar ohälsosamma beteendemönster.En person som uppfattar sig som ensam börjar lätt se alla sociala situationer som hotfulla. De uppfattar andra människor som mer kritiska, elaka och konkurrensbenägna. De uppfattar också lätt att de själva gör allt de kan för sina relationer. Beteendet som följer den ständiga misstanken om hot, orsakar ofta den sociala avvisning de var rädda för från början.
Irreparabelt tillstånd
När ensamhet en gång blivit kronisk, går den inte längre att bota genom att umgås mer. Det krävs en kraftansträngning för att komma över sitt egna behov av kärlek, uppmärksamhet och acceptans, för att istället kunna ge till andra människor.”Hemligheten bakom ett hälsosamt socialt liv är att vara mindre distraherad av dina egna psykologiska affärer, särskilt uppfattning om hot,” skriver författarna.
PSYKATRI (Ur Leva nr 11/08)
Elchocker på frammarsch
I kölvattnet av SSRI-preparatens segertåg över världen återuppstår nu ECT, Elektro Convulsiv Terapi. En elchock påstås göra oss positivt nya och ”patienten blir fullständigt frisk efter ett par behandlingar”.
Redan på 1930-talet började man elchocka i hopp om att häva svåra psykiska tillstånd. När inget annat hjälpte framkallade man epileptiska anfall genom att koppla elektrisk ström till hjärnan. Effekten är densamma som vid användning av SSRI-preparat – hjärnan simmar i seratonin.
Men patienterna fick allt som oftast benbrott, minnesförlust och personlighetsförändringar av de våldsamma kramperna och i många amerikanska delstater förbjöds behandlingen.
Nu är ECT mer populärt än någonsin. De gamla elmaskinerna är utbytta mot nya, skonsamma och finkalibrerade själasörjare. Patienterna sövs, syresätts och muskelavslappnas under behandlingen och, enligt förespråkarna, vaknar med näst intill ett leende på läpparna. De enda biverkningarna är litet muskel- och huvudvärk och en, för det mesta, övergående minnesförlust. Åtminstone om man får tro artikelförfattaren på netdoctor.se.
Om man inte är alldeles övertygad kan man läsa invändningar på www.ect.org/effects.shtml
EVOLUTION (Ur Leva nr 11/08)
Ensamma fiskmammor har större hjärna
Uppsalaforskare har i en unik studie funnit att hjärnan hos Tanganyikasjöns fiskar uppvisar mycket stora variationer. Studien bygger på jämförelser av hjärnans storlek i förhållande till olika ekologiska faktorer. Resultaten visade att faktorerna mat och vårdbeteende samvarierade med hjärnstorleken. De algätande arterna, som hade de största hjärnorna, lever i en miljö med hög grad av sociala interaktioner.– Detta tyder på att den sociala miljön haft betydelse för hjärnans utveckling, säger docent Niclas Kolm vid universitetet.
Arter där enbart honan vårdar ägg och ungar, där har honan större hjärnor än arter där båda könen hjälper till med ynglen. Det betyder att beteende och hjärnstorlek samvarierar och ekologin kan vara viktig för hjärnans evolution. Studien styrker också att komplexa vårdbeteenden kräver en större kognitiv förmåga. IG
Bättre att cykla än att ha hjälm (Ur Leva nr 9/07)
Att skrämma folk till att använda cykelhjälm kan leda till att färre människor väljer cykeln och faktiskt också till att fler cyklister skadas, det visar en studie från Göteborgs Universitet. Studien baseras på jämförelser av Göteborg, Malmö och nederländska Gröningen - städer där andelen resor som sker med cykel är 9, 30 respektive 60 procent.
Studien visar ett tydligt samband; ju fler som cyklar desto färre allvarliga olyckor. Om detfinns många cyklister i rörelse är andra trafikanter mer uppmärksamma på just cyklister. Det finns "safety in numbers".
Skrämmande informationskampanjer försämrar säkerheten eftersom de minskar antalet cyklister. Visst är det säkrare att cykla med hjälm, men det är farligare att inte cykla alls om man inte får annan motion istället. De positiva hälsovinsterna från regelbunden motion på cykel överstiger långt olycksriskerna.
Närkontakt – mer än ord (Ur Leva nr 9/07)
Ny forskning visar att vår hud är mer känslig än vi hittills trott. Amerikanska forskare visar nu att vi genom beröring kan förstå känslor som tacksamhet, rädsla och sympati bara genom en lätt smekning – till och med från främlingar. Forskarna lät försökspersoner förmedla känslor genom att smeka underarmen på en person med förbundna ögon. Det visade sig att de flesta förstod vilken känsla smekningen ville förmedla.
Gult ljus för grönt te
-Se upp med det gröna teet, ett par koppar om dagen tycks skydda mot hjärtbesvär och cancer, men många koppar kan ge problem med lever och njurar, säger forskare vid State University i New Jersey.
Kosttillskott utan tillskott (Ur Leva nr 9/07)
Livsmedelsverket har undersökt näringsinnehållet i fem olika aloe vera-produkter, som marknadsförs som kosttillskott. Samtliga innehöll hög andel vatten, men i stort sett inga vitaminer eller mineraler. Ett par av dem innehöll mycket låga halter av tillsatt vitamin C men inget mer.
De undersökta produkterna är:
Donsbach syreberikad Aloe Vera Juice
Sasco Aloe Vera Juice
Natur-apotekets Aloe Vera Juice med grönt te
Aloe Vera Gel Forever Living Products
Aloe Berry Nectar
Livsmedelsverket har nu bett Konsumentverket granska marknadsföringen av aloeveraprodukter. Det anses extra viktigt eftersom andra undersökningar visar att det förekommer att barn får dessa verkningslösa produkter som kosttillskott.
Livsmedelsverket har frågat tillverkarna vad det är för ämnen som gör att de marknadsför produkterna som kosttillskott. Hela Pharma som marknadsför Donsbach svarar att de kommer att ta bort ordet från etiketten, Vitamex som marknadsför Natur Apotekets produkter säger sig ha slutat saluföra produkten, Forever Living Products som även ansvarar för Aloe Berry Nectar vill rätta till marknadsföringen inom rimlig tid om den är felaktig och återkomma med information från huvudkontoret i usa, Sasco menar att det trots undersökningen finns runt 200 ämnen och att produkten traditionellt i handeln kallas för kosttillskott.
I huvudet på miljonären (Ur Leva nr 9/07)
Söker du investerare och hoppas få en av Sveriges miljonärer att ställa upp? Se till att ge ett pålitligt intryck framför att verka smart. Miljonärer vill kunna lita på den han eller hon investerar hos, däremot känner miljonären inget stort behov av att arbeta med intelligenta människor. Det är miljonärstidningen Connoisseur som gjort en undersökning bland sina läsare, som alla är miljonärer, för att kartlägga de rikas liv och leverne. I undersökningen avhandlas miljonärernas favoritaktie genom tiderna (Ericsson), vad som är intressantast att investera i just nu (energi), vilka samtalsämnen de helst fördjupar sig i på en middagsbjudning (resmål och hotell) och om en fast parrelation gynnat deras karriärer (ja). Det framgår tydligt att miljonärerna inte är särskilt intresserade av vare sig religion eller hälsa och att de flesta tycker att deras målmedvetenhet är deras bästa egenskap.
Spindelväv blir hud (Ur Leva nr 9/07)
En grupp forskare i Uppsala har hittat ett sätt att skapa starkare konstgjord hud genom att låta hudceller växa över en klätterställning av spindeltråd. Biokompabilitet tillsammans med styrkan och elasticiteten i spindeltråden kan ge stora fördelar gentemot befintliga material.
Motion bästa medicinen (Ur Leva nr 9/07)
RONDÖR Hälften av alla svenska män och kvinnor
över 60 år har hälsofarlig bukfetma visar ny forskning. Men
det finns mycket vi själva kan göra för att hålla bukfetman
borta. Motion minst två gånger i veckan minskar risken att drabbas
avsevärt.
Överskottsfett kring magen är betydlig skadligare för hjärtat
än extrakilon på rumpa och lår. Varje centimeters ökning
av midjemåttet ökar risken för hjärtsjukdom.
– Fettet från bukens celler är mer aktivt. Det går
in i blodomloppet och påverkar kärl, lever, blodfetter och blodtryck
negativt. Bukfetma gör också att sockret bryts ner sämre i
kroppen eftersom insulinet fungerar sämre, säger Mai-Lis Hellénius,
professor i allmänmedicin och forskningsledare för studien.
I studien framgår att en ohälsosam livsstil tveklöst är
den största riskfaktorn för att fettet ska hamna kring buken. Personer
med bukfetma åt mer mat som innehöll mättade fetter och mindre
frukt och grönt. Dessutom rökte de och drack mer alkohol än
de som inte utvecklat bukfetma.
Studien visar samtidigt att hälsoriskerna relativt enkelt kan åtgärdas.
Forskarna fann att motion är bästa sättet att jaga bukfetman
på flykten. De som motionerade minst två gånger i veckan,
minst en halvtimme per gång, hade 75 procent lägre förekomst
av bukfetma än de som motionerade måttligt eller inte alls.
En bra idé! (Ur Leva nr 9/07)
Någon borde skapa en mobiltelefontjänst som hjälper användaren att snabbt hitta närmaste och fräschaste toalett. Tjänsten finns redan i USA, varför inte ta efter www.mizpee.com
Tid och ordlös kommunikation viktigt hos doktorn (Ur Leva nr 9/07)
Kommunikation mellan läkare och patient är viktigt för effektiv hälso- och sjukvård. Tidigare studier har visat en stor andel missnöjda patienter som land annat tycker att de fått otillräcklig information och att de känt sig kränkande eller stressigt bemötta.
De allra flesta vill bli väl informerade och vill ha inflytande på beslut om behandling. Detta innebär att patientens förståelse och medvetenhet om risker, fördelar och nackdelar bör stå i fokus i kommunikationen. Och nu visar det sig att en av lösningarna är att ge patienten någon extra minut tid eftersom det spelar stor roll för hur läkarbesöket upplevs. Det visar en ny studie som också pekar på att läkarens ”ickeverbala” beteende spelar stor roll för hur patienter bemötts. Studien har nyligen publicerats i BMC Medical Ethics. CH
Lagom bäst - igen (Ur Leva nr 9/07)
- Vem är bäst – den tydliga krävande chefen eller den snälla, fogliga? Ingen av dem förstås, visar forskning vid Columbia Business School. Den krävande väcker obehag och motståndslust medan den mesiges brist på krav gör att jobbet kan kännas meningslöst. Både och är som vanligt bäst.
Står upp för vännerna (Ur Leva nr 9/07)
- Kvinnor är beredda att offra mer för sina väninnor än för släkten visar ny brittisk forskning, som testat människors altruistiska sida. Män däremot verkar anse att släkten alltid går före.
Första barnet märks mest (Ur Leva nr 9/07)
- Första barnet får 3000 timmar mer uppmärksamhet av sina föräldrar än sina yngre syskon, har en student vid Cornell University räknat ut. Det kanske kan förklara varför man ibland kan upptäcka att första, andra och tredjebarn har vissa karakteristika.
Amningspanik (Ur Leva nr 9/07)
Vänsterpartisten Heidi Sørensen skapade stort rabalder när hon mitt under ett kommitté-möte i norska Stortinget började amma sin dotter.
Se henne amma här.
Vi blir allt godare (Ur Leva nr 5/07)
Ser du nyheterna så kan det verka som om vi lever i den grymmaste av tider.
Krig, mord, förföljelser – men det, skriver psykologiprofessorn
Steven Pinker i nätversionen av the New Republic, är alldeles fel.
Aldrig någonsin har vi varit så goda, så känsliga för
orättvisor och reagerat så starkt negativt på våld. Tänk
på slaveriet – borta. Tänk på tornérspelen –
borta. Tänk på 1500-talets Paris där ett av stadens nöjen
var att till folkets jubel bränna katter levande – också det,
självklart, borta.Nu blir vi upprörda när någon stänger in svanar i en lägenhet, vi hjälper änder över gatan – och bekämpar alla former av våld ner till minsta skällsord.
Det här, menar Pinker, är det viktigaste som har hänt i människans historia. AL
Källa: www.edge.org
Vi skrattar åt ingenting (Ur Leva nr 5/07)
80–90 procent av det vi skrattar åt är kommentarer som ”jag vet” eller ”vi ses senare”. Robert R. Provine, vid universitetet i Maryland, USA, har studerat vad vi verkligen skrattar åt, inte på tv:s manusförfattade skämt utan på gator och i barer. Då och då blir vi överraskade och börjar skratta åt något roligt, men ännu oftare skrattar vi åt saker som har litet att göra med humor. Enligt Provine handlar inte skratt så mycket om humor, som det handlar om en strategi för oss sociala djur att komma överens. Jag visar mitt vapen, och att jag inte kommer att använda det. Du visar ditt.Källa: New York Times
Pokémon lär barn läsa (Ur Leva nr 5/07)
Pokémonkort, leksakskataloger och dataspel gör att barn har omfattande kunskaper i läsning och skrivning redan då de går i förskolan, men varken förskola eller skola förstår att värdesätta och utnyttja dessa kunskaper.Det visar Carina Fast i sin avhandling, som granskas vid Uppsala universitet.
Inspirerade av populärkulturen tecknar barnen hjältar, ritar logotyper och skriver önskelistor.
I data- och videospel tar de egna initiativ, och får makt då de kan förändra karaktärerna. Allt detta är enligt Carina Fast förenat med ett stort engagemang och stor glädje.
www.uu.se
Fruktjuice håller dig frisk (Ur Leva nr 5/07)
Fruktjuice skyddar mot Alzheimers och andra sjukdomar. Det visar forskare vid universitetet i Glasgow i Storbritannien.Blå vindruva, äpple och tranbärsjuice innehåller mest av de verksamma och nyttiga antioxidanterna.
Upp och gå mot blodpropp (Ur Leva nr 5/07)
Personer som sitter länge vid till exempel en dator löper flera gånger större risk att drabbas av blodpropp än de som rör på sig lite då och då.Sedan länge vet man att risken att drabbas av blodpropp ökar om man sitter länge på ett flygplan, economy class syndrome, kallas det då.
Men samma risk löper den som sitter helt still vid sitt skrivbord i flera timmar. Paus och bensträckare räddar liv.
En av tio smygröker (Ur Leva nr 5/07)
En stor brittisk undersökning visar att över 50 procent av alla rökare håller sin rökning hemlig för sina föräldrar ända upp i vuxen ålder och en av tio har inte berättat för sin partner att de röker. Nästan en fjärdedel av alla som sagt sig slutat röka tjuvröker.Duktiga flickor och smarta killar (Ur Leva nr 5/07)
Kvinnliga elever följer regler och har kortsiktiga mål medan killarna söker bästa möjliga framgång med minsta möjliga arbetsinsats.Smarta vegetarianer (Ur Leva nr 4/07)
Att vegetarianer är smartare menar i alla fall en studie som presenteras i British Medical Journal. En grupp forskare har jämfört vegetarianers IQ med köttätarnas och kommit fram till att de som blir vegetarianer som vuxna i snitt har fem poäng högre IQ som 10-åringar.Utvandringen har ökat (Ur Leva nr 4/07)
Inte sedan den stora emigrationsvågen 1890-talet har utvandringen från Sverige varit så stor som nu. 44 908 personer valde att lämna Sverige medan 95 750 kronor fick tillfälle att flytta hit.Det populäraste landet att utvandra till är Norge. Dit utvandrade drygt 5000 människor 2006. Men samtidigt visar statistiken att de flesta av de dryga 95 000 personer som invandrade till Sverige faktiskt var svenskar.
Skönheten i det enkla (Ur Leva nr 4/07)
Varför tycker vi det vackra är vackert?Symmetri, har någon föreslagit.
Lätt att förstå, föreslår den senaste forskningen.
Det är Piotr Winkielman vid University of California i San Diego som gjort experimentet – med prickar.
Enkla mönster, visar det sig, tilltalar människor i mycket högre grad än komplicerade. Människor med rena lättsmälta drag likaså. Anledningen, tror Piotr, är att hjärnan gillar effektivitet. Ju lättare det går att dechiffrera verkligheten desto fortare går det för hjärnan att fatta beslut.
Vackra människor är med andra ord mer lättsmälta än andra.
Källa: psy.ucsd.edu/~pwinkiel/winkielman-halber
stadt-fazendeiro-catty-Prototypes-PS-2006.pdf
Sömnlöshet värst i väst (Ur Leva nr 4/07)
Omkring 10 procent av Sveriges befolkning har besvär med sömnen. Fenomenet är vanligast i västvärlden men det är också där som det forskats mest om detta. Vi föds alla med en grunduppsättning sårbarhet och i vissa familjer är det vanligare med sömnbesvär än i andra.Vi är gjorda för stampat jordgolv (Ur Leva nr 4/07)
Generellt kan man säga att det går att sova på vilket sätt som helst. I samhällen där människan sover på hårt underlag, (t ex stampat jordgolv), tvingas man röra på kroppen för att inte få ont. En forskningsstudie visar att kroppen på så sätt tvingas slappna av. Kroppens muskler och leder stretchas i olika ytterlägen och vi vaknar smidiga och utvilade.I vårt samhälle går vi och lägger oss ihopknutna efter en stressig dag. Vi sjunker ner i en mjuk säng och i sovställningar som vi tycker är sköna. Tyvärr kan det vara så att vi istället för att slappna av våra muskler befäster våra muskelspänningar. Om vi dessutom är uppstressade, och inte kommer ner i den djupsömn vi behöver för att verkligen ska slappna av, spär vi ytterligare på muskelspänningarna.
Är du clown eller president? (Ur Leva nr 11/06)
Vår plats i syskonskaran påverkar vår personlighet, det finns det många studier som visar. Och ny amerikansk forskning har nu kommit fram till att den som är yngst i familjen sannolikt är snäppet roligare än sina syskon. Medan den som är äldst har störst chanser att bli president, i alla fall i USA.Professor Richard Wiseman vid University of California har forskat på
området syskonrelationer och funnit att resultaten överensstämmer
med vad man tidigare anat, nämligen att yngre syskon i skaran får
kämpa – eller känner sig tvungna att kämpa – mer
för föräldrarnas uppmärksamhet. Detta skapar småsyskon
som är både roligare, mer riskbenägna och mindre konventionella
än äldre syskon. Wisemans undersökning visar nämligen
att över hälften av de tillfrågade småsyskonen tyckte
att det kändes lätt att vara rolig, mot en tredjedel av de förstfödda
och bara elva procent av de syskonlösa.
Fynden bekräftas av Dr Sandra Wheatley, socialpsykolog från Leicestershire.
– Det stämmer att yngre syskon tenderar att bli lite mer busiga
och extroverta än övriga i syskonskaran. De tävlar ju om föräldrarnas
gunst på en konkurrensutsatt marknad, och de använder sig i regel
av icke-konfronterande och kreativa sätt för att få uppmärksamhet.
Ann-Sofie Rosén, docent vid psykologiska institutionen på Stockholms
universitet, har bland annat forskat kring utvecklingen av människans
personlighet, självförtroende och värderingar. Hon förstår
undersökningens resultat.
– Det finns många olika undersökningar som pekar på
skillnader i syskonskaran, och man kan tänka sig att ett yngre syskon
har mer tid på sig att utveckla sociala egenskaper, eftersom man ofta
har både föräldrar och äldre syskon som tar hand om en
och ser en.
Men där man kan finna småsyskon bland komiker som Ricky Gervais,
Kathy Burke och Rowan Atkinson visar det sig att de äldsta syskonen istället
eftersträvar maktpositioner. Som bevis på detta pekar forskarna
på att majoriteten av usa:s presidenter varit förstfödda,
bland andra Jimmy Carter, Bill Clinton och George W Bush.
– Det kände jag inte till, säger Ann-Sofie Rosén (storasyster),
men jag kan tänka mig att det kommer sig av att det äldsta syskonet
automatiskt får mycket ansvar i familjen. Med ansvar kommer också
makt.
Christian von Essen |
Beroende av Botox (Leva nr 11/06)Så många som 50 procent av dem som använder Botox för att släta ut rynkor uppvisar ett berodenbeteende redan efter första behandlingen. De inte bara ser yngre ut, de känner sig yngre och vill därför komma tillbaka oftare än vad som är medicinskt motiverat och de vill spruta på fler rynkor visar en brittisk undersökning, som också berättar att antalet behandlingar stiger med bortemot 50 procent per år. |
Riskfyllt att fylla år (Leva nr 11/06)
Fyller du snart år? Se då till att vara extra försiktig så du inte drabbas av hjärtinfarkt eller stroke. Enligt den amerikanska vetenskapstidskriften Neurologys rapport från en kanadensisk studie inföll detta oftare exakt på födelsedagen. Förklaringen är sannolikt att det är en dag som innebär högre anspänning.Källa: www.neurology.org
Hälsa oroar (Leva nr 8/06)
Vi oroar oss alltmer – mer än för fem år sedan – och främst för vår hälsa, visar en ny brittisk undersökning. Rädsla över att drabbas av hjärtsjukdom och cancer toppar listan över hälsorelaterade orsaker till ångest. Däremot blir vi inte lika uppskrämda av larm såsom fågelinfluensan eller av hot om terroristattacker, visar undersökningen som gjorts på 1 800 personer. Ångest och sömnproblem blir allt vanligare, även ilska kan vara en reaktion på överhängande oro. Några av tipsen från läkarna som jobbat med undersökningen är att dämpa oron genom att prata med vänner och familj, samt att motionera regelbundet. Motion frigör lugnande hormon och underlättar såväl fysisk som mental avslappning.källa: news.bbc.co.uk
Sömn bästa bantningen (Leva nr 8/06)
70 000 kvinnor kan inte ha fel.I den största studien om kvinnor och vikt som genomförts kom forskarna fram till att kvinnor som mer ofta än sällan sover mindre än fem timmar per natt oftare är överviktiga än de som sover sju timmar. Kvinnor som i studien började sova mer visade alla på en ihållande viktminskning.
Spermiens överväxel (Leva nr 8/06)
Nu kan forskare förklara mekanismen som gör att en spermie kan gasa på för att komma först till ägget. Det är en kemisk förändring som gör att den lilla svansen slutar svepa fram och istället roterar och knycker fram i rasande fart. Nu tror forskarna på Harvard Medical School att upptäckten ska leda till bättre hjälp för män med fertilitetsproblem samt kanske också göra det möjligt att ta fram ett manligt preventivmedel.Yrkesarbetande mamma friskare (Leva nr 8/06)
En brittisk studie visar att yrkesarbetande kvinnor som lever ihop med barnets andra förälder är friskare och mindre överviktiga än de som är hemma med sina barn på heltid.Studien som bygger på många tusen kvinnor födda på 1940-talet visar att de kvinnor som har en karriär är avsevärt friskare än de kvinnor som inte yrkesarbetat alls eller under liten del av sitt vuxna liv.
Fri tillgång ger mer ätande (Leva nr 7/06)
Om du satt instängd i ett hotellrum utan något annat att göra än att läsa, se på tv eller sitta vad datorn, men hade fri tillgång till gratis roomservice – hur mycket skulle du äta? Är du kvinna skulle du äta klart mer än du behöver, men är du man skulle frossandet vara ännu större. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Av 100 försökspersoner instängda ett dygn i rum där energiförbrukningen kunde mätas, åt männen hela 59 procent mer än de behövde, medan kvinnorna höll sig till något blygsammare 43p rocent över nödvändigt energiintag. Kvinnorna var dessutom bättre på att komma ihåg exakt vad de stoppat i sig – de kunde redogöra för 94 procent av allt de ätit medan männen bara mindes 92 procent.Din digitala coach (Leva nr 7/06)
Två olika svenska företag, erbjuder kognitiv beteendeterapi online. Bristen på KBT-terapeuter och den höga kostnaden för privatpersoner gör att allt fler personer är villiga att pröva. Internetmetoden är utvecklad på Uppsala Universitet och Lars Ström som är vd på Livanda är den första i världen att disputera på självhjälp över Internet. Livanda erbjuder behandlingar till bland annat läkemedelsföretaget Pfizers kunder. Det andra företaget Careit som är störst i Sverige med flera tusen användare, säljer sitt digitala stresshanteringsprogram till Previa som arbetar med företagshälsovård och till privata psykologer. Men både företagen ser privatpersoner som en starkt växande målgrupp.– Vårt självhjälpsprogram kostar 1300 kronor och då ingår psykologstöd med allt det man får hos sin personliga terapeut, säger Patrik Hansson, vd på Careit.
Det finns även ett gratis stresshanteringsprogram skapat av Dan Hansson vid Uppsala Universitet som fått gett goda resultat.
www.pql.se
Flyt minska smärta (Leva nr 5/06)
Floating, att flyta i stora tankar med saltvatten, är effektiv mot långvarig stressrelaterad smärta. Det visar en studie vid Karlstads universitet. Forskningsstudien visar att personer som lider av stressrelaterade hälsoproblem såsom långvarig smärta, depression eller ångest ofta har mycket god hjälp av flytbehandling. Resultaten står sig även fyra månader efter behandlingsperioden.Tonårstrots = bristande hjärnaktivitet (Leva nr 5/06)
Alla som delar hushåll med tonåringar vet hur mycket hot och mutor som behövs för att få upp honom eller henne ur sängen eller få dem att hjälpa till med tvätt, städ och disk. Men nu visar det sig att det kan bero på bristande aktivitet i hjärnan mer än på dålig uppfostran och dålig attityd. Amerikanske hjärnforskare hävdar att de upptäckt att tonåringens hjärna visar låg aktivitet i de delar som brukar associeras till motivation – med andra ord de har verkligen svårt att se någon mening i att göra någonting över huvud taget.Febern gör dig frisk (Leva nr 5/06)
Feber i sig är ytterst sällan farligt. En förhöjd temperatur kan tvärtom vara ett hjälpmedel för kroppen att bekämpa virus och bakterier, det visar en ny doktorsavhandling av sjuksköterskan Märtha Sund Levander.Vid vilken temperatur som man kan säga att man har feber beror på vilken normaltemperatur man har när man är frisk.
Nu vet man var ågren sitter (Leva nr 4/06)
Nu har hjärnforskare vid Institutet för kognitiv forskning i Bron i Frankrike, lokaliserat var i hjärnan ånger sitter och visat hur det går till när vi lär oss av våra misstag. Genom hjärnskanning har man konstaterat att ånger och missnöje finns på olika platser i hjärnan och att hjärnaktiviteten ökar i pannloben.Ohörbara ljud gör maten god (Leva nr 4/06)
Forskare vid Leeds universitetet i Storbritannien har upptäckt att en hel svärm av ultraljud bildas när vi tar den första tuggan av mat. Vi människor kan uppfatta och analysera detta med hjälp av mun och öron, trots att vi inte hör ljuden.Förutom det hörbara krasandet när vi tar en tugga på ett kex, skapas i bitögonblicket också en mäng ultraljud, ljud som vi inte kan uppfatta medvetet med våra öron. Dessa ljudvågor liknar de vågor som fladdermöss, delfiner och valar använder för att kommunicera. Ju mer ultraljud ett kex ger ifrån sig desto krispigare uppfattar vi det, visar forskarna som fascineras av att människor tycks uppfatta dessa ljud trots att våra öron inte kan höra dem. Forskarna bakom upptäckten menar att både ljudet och konsistensen är lika viktiga som smaken och doften för hur vi uppfattar det vi stoppar i munnen. Nu ska de forska vidare för att se om de kan identifiera den ultimata konsistensen.
Saliv och rödbetor bra för magen (Leva nr 4/06)
Saliv kan förstärka magslemhinnans försvar mot magsår och bakterier. Det är kväveoxid i saliven som skyddar, visar en avhandling vid Karolinska Institutet. Halterna av kväveoxid i magsäcken ökar om man äter spenat, rödbetor och annan nitratrik mat. Det beror på ett sinnrikt kretslopp i kroppen som börjar med att nitratet från maten tas upp i tarmen och sedan anrikas i saliven. Munnens bakterieflora omvandlar nitratet till nitrit som sedan sväljs ner och bildar kväveoxid i magsaften.Zebrafisk avslöjar gen bakom hud och hårfärg (Leva nr 3/06)
Vilken hudfärg du föds med, vilken färg dina lockar får och om du blickar sammetsbrunt eller isblått verkar avgöras av en enda gen. Det skriver tidningen Science magazine. Forskarna hoppas genom att studera genen kunna komma närmare en lösning på bland annat hur man ska kunna bota de allvarligaste formerna av hudcancer. Dessutom tror de att det snart kan vara möiligt att ”bota” gråhårighet och att låta människor välja vilken hudfärg de vill ha. En liten genförändring och du är ständigt solbränd.Ginseng ger ork (Leva nr 3/06)
Efter att ha varit i bruk i sisådär 3000 år är det nu konstaterat att ginseng gör dig starkare. En svensk undersökning gjord av Per Tesch vid Karolinska Institutet visar att den som äter av roten orkar träna längre, får lägre puls och mindre mjölksyra. Men se upp, tar man för mycket blir man nervös, stirrig och kan i värsta fall få hallucinationer och personlighetsstörningar.Skratta av hjärtats lust (Leva nr 3/06)
Att skratta på bio gör hjärtat gott, det visar en liten studie gjord på 20 unga människor. Försökspersonerna såg en film som fick dem att skratta högt och samtidigt mättes blodflödet i en stor muskel i kroppen. De skrattande biobesökarna uppvisade samma resultat som man vanligtvis bara hittar hos den som deltar i ett aerobicpass.Men, poängterar forskarna vid Universitetet i Maryland som gjort studien, man ska inte tro att man kan byta joggingturen mot ett biobesök. Istället, säger man till BBC News, vore det optimalt för hjärthälsan om vi alla kunde se en film som får oss att skratta samtidigt som vi joggar på ett springband.
Försökspersonerna fick se komedin Den där Mary och dramat Rädda menige Ryan och när de såg komedin utvidgades blodkärlen mer än 50 procent kraftigare än när de såg den mycket sorgligare Menige Ryan. Forskarna från Maryland är inte ensamma om att konstatera att negativa känslor har en negativ inverkan på hjärtat och cirkulationen, sedan länge vet man att djup depression och kronisk nedstämdhet kan göra människor fysiskt sjuka. Men det har forskats mycket litet på hur glada känslor, skratt och värme eventuellt påverkar vår fysik.
Berusad av sömn (Leva nr 3/06)
Väckarklockan ringer och du kastar dig upp beredd att möta dagens alla utmaningar. Eller du famlar runt och undrar vad som är upp och ner på en strumpa och vems barn det är som vill ha godmorgonpuss och frukost bums.Nu visar brittiska forskare att hjärnan faktiskt är lite av en snoozer och behöver tid på sig för att vakna till. En nyväckt hjärna är faktiskt mer omdömeslös än en kraftigt berusad och mer korkad än en som inte sovit på över ett dygn.
När vi väcks ur en natts sömn tar det minst en kvart innan hjärnan är med och kan hjälpa oss lösa knepiga uppgifter eller fatta viktiga beslut, både vår kognitiva förmåga och vårt närminne är rejält nedsatta vid uppvaknandet. För vissa hjärnor kan det ta ett par timmar att komma igång om sömnen varit djup vid uppvaknandet.
Te skyddar mot cancer (Leva nr 3/06)
Att dricka te kan skydda mot äggstockscancer, visar ny forskning vid Karolinska Institutet. Risken att drabbas minskar med nästan 50procent hos kvinnor som dricker två koppar om dagen jämfört med dem som inte dricker te alls, visar studien i vilken över 60 000 kvinnor deltog.
www.ki.se
Gången avslöjar tjuven (Leva nr 3/06)
En mobiltelefon som känner igen dig på sättet du går och kan avslöja en tjuv genom att han eller hon rör sig annorlunda. Det har Heikki Ailisto vid finländska forskningsinstitutet VTT tagit fram en prototyp till, rapporterar Forskning & Framsteg. Mobilen lagrar användarens rörelsemönster och mäter kontinuerligt hur bäraren rör sig. Om rörelsemönstret är tillräckligt annorlunda, för att en tjuv bär mobilen eller för att man rör sig ovanligt, frågar telefonen efter ett lösenord, så att bäraren kan bekräfta att det verkligen är rätt person. Kaffenobbare är friskare (Leva nr 3/06)Danska forskare har visatatt kvinnor som dricker mycket kaffe under graviditeten riskerar att få missfall och risken för att bebisen ska dö i magen är mycket större hos kaffedrickare. Och amerikanska forskare visar att det inte är koffeinet som är boven i en studie där även koffeinfritt kaffe visade sig leda till ökad risk för hjärtsjukdomar. |
Bilden av sjuka män bekräftas (Leva nr 3/06)
I böcker, film och tv-serier framställs sjuka män antingen
som svaga och löjliga eller som tappra machos som inte låter sjukdomen
förhindra deras ansvarsfulla arbetsinsatser. Medias bild av den sjuke
mannen är sällan oproblematisk, visar Stina Backman i sin avhandling
vid Tema hälsa, Linköpings Universitet. Hon menar att uppmärksamheten
kring manlig ohälsa har ökat under de senaste tio åren. Historiskt
sett har sjukdom förknippats med kvinnor och kvinnlighet. Män har
fått symbolisera det starka och friska, kvinnor det svaga och sjuka.
Men i slutet av 1900-talet klev den avklädda manliga kroppen fram i media.
Media förmedlar en bild av ökat manligt intresse för den egna
kroppen och för skönhet och hälsa. Stina Backman finner att
bilden av manlig ohälsa är motsägelsefull. Å ena sidan
är den sjuke mannen handlingsinriktad och stark och bär sitt lidande
som en hjälte. Å andra sidan är han initiativlös, svag
och ömklig och kräver full uppmärksamhet.
Det är också påtagligt hur den ständigt närvarande
kvinnan tillskrivs ansvaret för den manliga hälsan. Utan en stödjande
kvinna vid sin sida blir mannen ett passivt offer för ohälsa. Han
förstår inte när han är sjuk och vet inte vad han ska
göra för att bli frisk.
Kvinnliga superhjältar (Leva nr 2/06)
Hjältedåd och hjältemod förknippas med manlighet. Men nu visar studier att mod inte alls är typiskt manligt. Kvinnliga hjältar finns det gott om med de är mer osynliga. Tapperhetsmedaljer, som bland annat delas ut av internationella Carnegiestiftelsen, ges till dem som med fysisk kraft räddat livet på någon med fara för sitt eget liv och de flesta medaljörerna är sant hjältemodiga män.Men kvinnor är både hjältemodiga och tappra, i situationer där det varken behövs förmåga att slåss eller militär träning verkar det till och med som om kvinnor är mer hjältemodiga än män och oftare är beredda att offra sitt liv för att rädda någon annan. De amerikanska psykologerna Alice Eagly och Selwyn Becker som analyserat kvinnligt hjältemod visar bland annat att merparten av de polacker, fransmän och holländare som gömde judar undan nazisterna, var kvinnor. Och organdonatorer som under sin livstid donerar till exempel en njure och därmed riskerar både liv och hälsa är i till största delen kvinnor. Merparten av alla de frivilliga som hjälper till ute på fältet vid naturkatastrofer och krigsskådeplatser är kvinnor.
Så var i består skillnaden? Jo, kvinnliga hjältar verkar i den privata sfären och drivs mer av empati än tapperhet. Tänk på Sveriges Fadime, Amerikas Harriet Tubman (amerikansk hjältinna som föddes som slav och under sitt liv kämpade mot slaveriet och räddade många, många ur fångenskapen) eller Indiens Moder Theresa.
Älskad kropp har bättre sexliv (Leva nr 2/06)
Ju mer du gillar din kropp, desto bättre kärleksliv. En ny undersökning från USA visar att kvinnor som känner sig attraktiva tänder lättare och njuter mer. Forskarna Patricia Bartholow Koch, vid Pennsylvania State University, har frågat 300 kvinnor mellan 35 och 55 om de känner sig lika läckra idag som för tio år sedan. De flesta svarar nej, oavsett ålder. Men trots lite sämre självförtroende ansåg 70 procent att deras sexliv var både viktigt och djupt tillfredsställande. Allra bästa hade dock de som kände sig attraktiva, oavsett ålder. De hade oftare lust och fick ut mer av älskogen.Kanske, säger Patricia Bartholow Koch, är bästa vägen till bättre sex en bättre relation till sig själv.
www.webmd.com
Långvarig stress bygger om hjärnan (Leva nr 2/06)
Nu börjar forskarna förstå hur det kommer sig att de som utsätts för hög stress under längre tid får sämre minne, blir mer aggressiva och lida av odefinierbar ångest. Stressen bygger helt enkelt om hjärnan. Två delar av hjärnan som är viktiga för minnet – hippocampus, som sitter i hjärnans inre delar, och frontalloberna, som sitter under pannbenet, blir helt enkelt mindre eftersom cellerna och deras kommunikationsarmar krymper. Sämre kommunikation innebär sämre minne. På samma gång blir amygdalan, i hjärnans bakre del, större. Här finns arkaiska, primitiva, försvarssystem som under stressiga perioder mobiliseras och gör den jagade människan mer aggressiv.Kombinationen, menar den kände stressforskaren Bruce McEwen, är ödesdiger. Vi blir argare, oroligare, och på samma gång sämre på att lära av det som händer. Minnet förmår inte hjälpa oss lära nytt så att vi kan hantera konflikter på ett bättre sätt. Istället blir händelserna osorterade och ger en obestämd känsla av att något är fel. Resultat: Diffus tärande ångest.
Samtal bästa inlärningsmetoden (Leva nr 2/06)
Samtala mer och bli bättre på ditt jobb. Samtal har visat sig vara den bästa formen för lärande. Nu satsar informatikforskarna(en blandning av teknik och information) på att utveckla produkter som kan stimulera samtal och tillåta oss att snacka utan att
behöva ses eller höras.Samtalet mellan två eller flera människor är en bättre metod för lärande och kompetensutvecling än formella utbildningar och kurser.
Det visar Johan Lundins doktorsavhandling i informatik, som presenteras på Handelshögskolan i Göteborg.
I yrken som är dynamiska och föränderliga måste varje medarbetare utveckla sin egen kompetens och synen på vad som är ett kompetent beteende. Och det är detta som, enligt Lundin, sker i första hand genom det dagliga samtalet kollegor emellan.
Avhandlingen visar hur dessa samtal kan initieras genom gemensamma upplevelser förmedlade via mobil teknik som handdatorer och mobiler och hur rollspel kan fungera som struktur och motivation för deltagandet. Med hjälp av den mobila tekniken visar Lundin att man inte direkt behöver träffas för att samtala utan kan sköta det på distans. Att sedan kafferasten och korridorsnacket är den bästa vägen till kunskap det har väl alla vetat jämt, men om det står det inget i avhandlingen.
Solskada kan mätas med urinprov (Leva nr 2/06)
Nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit en metod som gör det möjligt att mäta hur mycket skadlig UV-strålning en människa fått när hon solat. När vi solar bildar kroppen enzymer, tymindimer för att reparera skadorna i vårt DNA. Enzymer utsöndras i urinen och ju mer sol desto mer enzym. Nu hoppas forskarna kunna använda metoden för att bland annat testa solskyddsprodukter och eventuellt fastställa hur mycket UV-strålning vår kropp egentligen klarar av utan att skadas allvarligt. Viveka Ljungström/LevaUdda nobba kaffe (Leva nr 2/06)
Kaffe och alkohol är givna umgängesdrycker. De är så självklara att den som tackar nej uppfattas som avvikande. Det visar Ingegerd Sigfridsson i sin avhandling Självklara drycker? Kaffe och alkohol i social samvaro, vid Göteborgs Universitet. Att genom en dryck visa samhörighet är så viktigt att många människor tackar ja till en kopp eller glas trots att de inte tycker om drycken. Viveka Ljungström/LevaMinnet nu på bild (Leva nr 1/06)
Ett internationellt forskarteam har för första gången kunnat följa och fotografera ett minnes väg genom hjärnan. Försöksdjuren, som var bin fick känna en ny lukt innan de undersöktes genom att låta bina känna lukten igen efter en stund. På hjärnröntgen såg forskarna tydliga spår av luktminnet och nu hoppas forskarna att deras rön ska vara en ingång till vår förståelse av hur korttidsminnet fungerar.Samtal viktigare än information (Leva nr 1/06)
Krisorganisationer som försvarsmakten och räddningstjänsten satsar mycket på informationsteknologi. Data från sensorer, GPS och andra digitala källor samlas i ledningscentraler för att ge en informationsrik bild av situationen. Men samtidigt riskerar man att förlora en viktig informationskälla – den verbala kommunikationen, visar forskning vid Linköpings universitet.– Det finns inga belägg för att mycket information leder till bättre beslut, säger kognitionsvetaren Björn Johansson, som disputerat på avhandlingen Joint control in dynamic situations.
– Under stark stress kan det vara viktigare att prata direkt med en person, helst med någon man känner, säger Björn Johansson som låtit grupper av yrkesmilitärer fatta beslut i viktiga frågor med olika mycket information att tillgå. Det visade sig att de som talar med varandra ofta fattar klokare beslut än de som stirrar på skärmar.
Meditation får hjärnan att växa (Leva nr 1/06)
Meditation kan öka hjärnbarkens tjocklek, det visar forskare vid Yale och Harvard. Strukturförändringarna märks främst i de områden av den högra delen av hjärnan som är av betydelse för våra sinnen, hjärtfrekvens och puls samt kognitivia och emotionella processer.Försökspersonerna var alla mycket bevandrade i den buddhistiska meditationen och mediterade i snitt 40 minuter per dag, men hade vanliga jobb och familjer. Forskarna menar sig nu ha bevisat att meditation kan förändra alla människors grå celler. Forskarna tror att andra former av meditation och kanske yoga kan ha samma uppbyggliga egenskaper.
www.yale.edu
Semester bra för välmåendet (Leva nr 1/06)
Kvinnor som regelbundet tar semester löper mindre risk att drabbas av spänningsvärk, depression och stor trötthet. De är dessutom lyckligare i sina relationer. Det visar forskare vid Marshfield Clinic, USA.Bland de undersökta amerikanskorna var det så många som 20 procent som inte haft någon semester på sex år. De som mådde bäst tog semester i snitt två gånger per år.
www.medicalnews.com
Män satsar högre men vinner inte mer (Leva nr 1/06)
Män har bättre självförtroende, begär högre lön och tar större ekonomiska risker än kvinnor. I löneligan leder männen, tack vare sitt goda självförtroende men som vinnare på börsen är det jämt mellan könen.Kvinnor begär i allmänhet lägre lön än män när de löneförhandlar. Men det beror inte på medfödda könsskillnader utan på att kvinnor vet att de är diskriminerade och accepterar det. Det visar forskning av nationalekonomer vid Stockholms universitet, skriver tidningen Forskning & Framsteg.
Forskarna har beskrivit likheter och olikheter mellan könen vad gäller ekonomiskt beteende.
På de flesta områden kan forskarna inte finna några könsskillnader. Det gäller exempelvis det som kallas ekonomisk otålighet – om försökspersoner vill ha 100 kronor nu eller 200 kronor om ett år. Män och kvinnor är också lika givmilda, men både män och kvinnor brukar ger mer pengar om mottagaren är en kvinna.
På två områden visar forskarna dock på återkommande könsskillnader: självförtroende och hantering av risk. Kvinnor har ofta lägre självförtroende och lägre ambitionsnivå än män. Det finns också flera studier som visar att män tar större risker än kvinnor i exempelvis aktieaffärer. Även i tv-programmet Jeopardy satsar män generellt djärvare än kvinnor, skriver Forskning & Framsteg. Men det finns inget som tyder på att män lyckas bättre, vare sig i Jeopardy eller i sina börsklipp. I genomsnitt vinner könen precis lika mycket.
Arga konsumenter gör dåliga val (Leva nr 1/06)
Arga konsumenter gör sämre val än de som är ledsna, visar ny forskning. Om du handlar när du är förbannad är chansen betydligt större att du gör mycket sämre köp. En ledsen shoppare visade sig däremot vara mycket noga med att ta reda på vad han eller hon la ut pengar på.Källa: Journal of Consumer Research
Minnet nu på bild (Leva nr 1/06)
Ett internationellt forskarteam har för första gången kunnat följa och fotografera ett minnes väg genom hjärnan. Försöksdjuren, som var bin fick känna en ny lukt innan de undersöktes genom att låta bina känna lukten igen efter en stund. På hjärnröntgen såg forskarna tydliga spår av luktminnet och nu hoppas forskarna att deras rön ska vara en ingång till vår förståelse av hur korttidsminnet fungerar.Stresshantering på webben (Leva nr 1/06)
Klassisk stresshantering med massage kan väsentligt minska långvarig smärta och modern stresshantering med hjälp av ett webbaserat verktyg kan främja hälsa och motverka skadlig stress hos friska. Det visar sjuksköterskan och akupunktören Dan Hasson i sin avhandling vid Uppsala universitet.Dan Hasson har använt ett webbaserat verktyg för daglig stresshantering och aktivt hälsofrämjande åtgärder för sina försökspersoner. Resultaten visade att stresshanteringen gav en stark positiv effekt så länge som behandlingen pågick.
Det webbaserade självhjälpsverktyget finns gratis tillgängligt på www.pql.se
Manliga chefer mer varierade än våra fördomar (Leva nr 12/05)
Hur beter sig en manlig chef? På vilket sätt skiljer sig hans ledarstil från en kvinnlig motsvarighet? Vår uppfattning om hur kvinnor och män är som chefer är knuten till tradition, hur vi är vana att ha det på en arbetsplats, och idealbilder kring hur en chef bör vara.En vanlig uppfattning är att män bygger sitt ledarskap på styrka och beslutskraft. Men forskning vid Lunds Universitet, inriktad på mäns ledarskap, visar att mäns sätt att vara chefer varierar mer än
fördomarna. Forskarna fann att manliga chefer med en relationsbaserad ledarskapsstil, där fokus ligger på empati och omsorg, fanns klart representerade.
Njutbart straffa syndare
Aja baja. Den som bryter mot gruppens lagar straffar vi gärna. Och dessutom njuter vi av det, enligt tidningen Forskning och framsteg. När vi tillrättavisar någon aktiveras nämligen hjärnans belöningssystem. Vi är flockdjur och samarbetet hotas om den som bryter mot de sociala reglerna inte straffas. Därför har våra hjärnor anpassats så att det känns bra att göra det som är rätt för gruppen, det vill säga tillrättavisa och bestraffa den som bryter mot gemensamma regler.Drömmar långt bak i huvudet
Många psykologiska teorier finns det om hjärnan - men mycket biologisk kunskap finns det inte. Nu tror sig i alla fall några forskare i Schweiz ha hittat en del av hjärnan som deltar i drömmandet. Området ligger långt bak och är inblandat i vår förmåga att ta hand om synintryck, uppfatta ansikten och landskap samt hantera känslor som satts igång av något vi sett.Cykelhjälm på!
1500 personer läggs in på sjukhus för skallskador till följd av cykelolyckor iSverige varje år. Förhoppningsvis kan siffran sjunka. Från årsskiftet blev det
obligatoriskt för svenska barn upp till 15 år att använda cykelhjälm.
Sluta röka med internetprogram
Hälsoportalen Netdoktor.se har lanserat ett internetbaserat program för alla som vill sluta röka eller snusa. Inte gratis visserligen, men det kostar inte mer än två, tre cigarettpaket i månaden. För pengarna får den som anmäler sig genomgå ett tre månader långt avvänjningsprogram, som inleds med 14 dagars förberedelseperiod innan man slutar. Diskussionsgrupper, dagböcker samt tips och råd från experter ingår i priset som extra motivation för den som vill bli kvitt tobaksberoendet.Huden håller balansen
Huden har en mycket viktig betydelse för vår förmåga
att hålla balansen. Lätt beröring av händer och armar
fyller en lika viktig funktion som synen för balanshållningen.
Huden har en tidigare okänd och mycket viktig betydelse för vår
förmåga att hålla balansen. Det visar en avhandling från
Sahlgrenska akademin.
– Det har tidigare ansetts att balansen upprätthålls med
hjälp av synen, balansorganen i inneröronen och information om ledrörelser
till hjärnan. Huden har ansetts ge information om beröring, temperaturförändringar
och smärta. Men min avhandling visar att huden även hjälper
till för att hålla balansen, säger sjukgymnast Helena Backlund.
Man tänker kanske inte på det, men det är faktiskt omöjligt
att stå helt stilla. Även när vi anstränger oss för
att stå prickstilla svajar vi lite lätt.
I sitt avhandlingsarbete har Helena Backlund registrerat dessa små svajningsrörelser
hos friska försökspersoner och sett hur de har förändrats
när personerna fick kontakt med en luftstråle eller smal metallpinne
som limmades fast på pekfingrets eller underarmens hud. Både luftstrålen
och metallpinnen, som gjorde att det drog lite i huden, minskade svajningen
med upp till 50 procent jämfört med fritt stående. Huddragningarna
aktiverar sträckkänsliga receptorer (sinnesceller), som finns både
på fingrarna och i underarmens hud och medverkar lika effektivt som
synen till vår förmåga att hålla balansen. Dessutom
ger beröring av huden snabbare korrigeringsrörelser jämfört
med synen.
Backlunds forskning förklarar varför mjuka förband kring skadade
leder kan upplevas ge stöd, trots att de ur ledmekanisk synvinkel inte
kan göra det. Hjärnan använder och tolkar information från
huden som fås genom friktion mellan förbandet och huden för
att få information om ledernas positioner.
| – Patienter med balanssvårigheter, till exempel
efter stroke, kan ha stor nytta av lätt beröring. I framtida
studier vill vi undersöka om det finns något samband mellan
nedsatt hudkänsel och falltendens och vi vill också undersöka
om lätt beröringsmassage kan påskynda rehabiliteringen
av till exempel strokepatienter, säger Helena Backlund. Viveka Ljungström/Leva |
 |
Lösning på fibromyalgins gåta?
Att blodflödet i musklerna ökar av nålsticken i akupunktur kan enligtMargareta Sandberg, forskare i rehabiliteringsmedicin vid Linköpings universitet, vara förklaringen till att metoden lindrar muskelsmärta. Medan blodflödet hos friska personer ökade mest vid djupare stick var det hos fibromyalgipatienter den ytliga stimuleringen som satte fart på flödet,
vilket kan indikera att mikrocirkulationen är störd hos fibromyalgikerna
Jobbigt hemma?
Forskare vid Karolinska Institutet, Solna, ska undersöka vilka faktorer som är viktigast vid beslut att sjukskriva sig. Johan Hallqvist, docent vid institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet, menar att krav från livssituationen utanför arbetet kan spela roll.Friskt jobbat
Datorer, kontor och siffror håller dig frisk. Långtidsfrisk är ett relativt nytt begrepp som innebär att man är sjukskriven vid högst ett tillfälle per år, max fem dagar och att man inte går till jobbet när man är sjuk mer än högst en gång per år. Arbetslivsinstitutet har undersökt 2000 arbetstagare och kommit fram till att dataspecialister, ekonomer, sekreterare och civilingenjörer toppar listan av långtidsfriska.Du blir vad du äter – holistisk näringslära
Du är vad du äter, menar Englands starkast lysande stjärna på mathimlen. Dr Gillian McKeith tömmer engelsmännens kylskåp på skräpmat i tv och nu kommer hennes första bok. Engelsmännen är kända för att älska fish & chips, öl och annat pubkäk. Men en hälsotrend har drabbat England – nutritionisten Dr Gillian McKeith fascinerar en hel nation. I sitt TV-program You Are What You Eat gör hon hembesök och inspekterar kylskåpen. Skräpmaten åker ut och ersätts med hälsokost.Nu finns Dr Gillian McKeiths kostkoncept i bokform. You Are What You Eat
(Penguin) är en färgglad och faktaspäckad bok, som i detalj
förklarar hur olika livsmedel påverkar kroppen och hur en mängd
hälsoproblem kan förebyggas med rätt kost. Dr Gillian förespråkar
en ökad kroppsmedvetenhet och menar att vi måste anta en holistisk
syn på vår kost och fokusera på kvalitet snarare än
kvantitet.
Boken lägger stor vikt vid vilken mat som underlättar respektive
försvårar matsmältningen, och innehåller en detoxplan
för hur du gör dig av med slaggprodukter och börjar ett nytt
liv fullt av vitaminer och mineraler. Och har du inte bekantat dig med alger
och sjögräs i matlagningen än så får du göra
det nu.
www.drgillianmckeith.com
Choklad skapar inre konflikt
Choklad är eftertraktat. Inte bara bland livsnjutare utan även bland forskare. Fascinationen ligger i att så många, framför allt kvinnor, tycker att choklad är det som oftast skapar sötbegär. Vad är då den mörka delikatessens hemlighet?
Akupunktur botar spänningshuvudvärk
Akupunktur är en effektiv behandlingsmetod mot spänningshuvudvärk, enligt en tysk studie. En grupp i studien behandlades med traditionell kinesisk akupunktur medan en annan grupp fick "mini-behandlingar" där nålarna inte sattes på några speciella akupunkturpunkter. Båda behandlingarna gav resultat, men mest effektiv var traditionell kinesisk akupunktur - hudvärken halverades. Källa British Medical JournalRobot lär sig tala som barn
Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet startar projekt "BabyBot" - en robot som ska lära sig att kommunicera med omvärlden ungefär som ett barn.Könskrig skapar artrikedom
Hanar vill ofta para sig med många honor, honor vill ofta hålla sig till en, i alla fall i djurvärlden. Just den motsättningen kan vara en av de viktigaste orsakerna till att nya arter uppstår. När hanar och honor lär sig nya tekniker för att överlista varandra uppstår genetiska förändringar som kan leda till att nya arter uppstår menar ett svenskt/amerikanskt forskarteam. Källa: Umeå universitetBMI kan vara missvisande
En studie gjord vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet visar att BMI-värdet (Body Mass Index) kan vara missvisande. En normalviktig person kan ha en större andel kroppsfett än vad som är önskvärt ur hälsosynpunkt, trots bra BMI. Tanken med värdet, som man får fram genom att dela kroppsvikten med kroppslängden i kvadrat, är att det ska indikera om man är ohälsosamt överviktig.Stress gör dig velig och glömsk
Att stress gör dig glömsk, det vet många av oss redan. Men den kan också göra dig velig. Enligt en studie vid Yale Medical School i USA beror det på att stress aktiverar ett enzym i hjärnan kallat Kinase C. Det är ett protein som underminerar korttidsminnet plus en del andra hjärnfunktioner som finns i frontalloben, den delen som styr vårt beslutsfattande.Dödsrädsla styr i politiken
Blir vi påminda om döden ökar vårt behov av psykologisk säkerhet och därmed av politiska ledare som betonar vikten av nationens storhet och en hjältemodig seger över det onda. Vid University Arizona i USA bad man studenter tänka på sin egen död och därefter välja mellan tre hypotetiska politiska kandidater med olika ledarskapsmetoder. Efter dödspåminnelsen ökade antalet röster på den ledare som förespråkade just ovanstående med 800 procent.Pepsi eller Coca cola sitter i huvudet.
Tillhör du dem som hävdar att du väljer Pepsi för att den smakar helt annorlunda än Coca cola?Nu har forskare konstaterat att det inte alls bara hänger på smaken när det gäller vilken av dryckerna vi väljer. Det sitter i huvudet. Hjärnscanning av personer som drack dessa läsker visade att vetskapen om vilken dryck man fått påverkade vad man
föredrog och aktiverade de minnesrelaterade områden i hjärnan som återkallar kulturella influenser. Varumärkets image påverkar därför vårt val menar forskarna.
20-åringar hela livet
Enligt en ny amerikansk studie i konsumentnostalgi visade det sig att de musikstilar bilar, filmer och idoler vi gillar i början av 20-årsåldern fortsätter vi sedan att föredra livet igenom. Forskarna förklarar detta med att det är då som känslorna är som starkast och att vi då börjar göra egna val och inköp utan påverkan av föräldrar. Vad man gillar för frisyrer och kläder däremot verkar färgas mest av hormonruset i övre tonåren, särskilt för män, och är kopplat till den tid vid börjar intressera oss för det motsatta könet. Det förklarar kanske varför många av oss envisas med att gå omkring i hopplöst uråldriga kläder och frisyrer år ut och år in...Fixering vid näringsinnehåll kan vara sjukdom
Att vara extremt upptagen av att äta näringsriktigt och att ständigt hålla sig till en viss sorts diet kan vara ett tecken på att man lider av den senaste sortens ätstörning – ortorexi, som bland annat uppmärksammats i Norge av den kände psykologen Finn Skåderud i norsk Tv.
Den som lider av ortorexi använder otroligt mycket tid till att tänka på dagens intag av mat och planerar sina måltider dagar i förväg samtidigt som näringsinnehållet blir viktigare än matglädjen och smakupplevelsen. I förlängningen kan sjukdomen leda till att den drabbade isolerar sig från familj och vänner eftersom hon upplever att de inte kan leva upp till hennes krav på vad maten ska innehålla.