Välj din lycka
10-06-14 16:33
Behöver vi egentligen vara så himla lyckliga? Blir vi rentav olyckliga av den tilltagande lyckohetsen? Men vad är egentligen lycka? Och vad gör oss i så fall lyckliga? Efter de senaste decenniernas anstormning av kurser, metoder och böcker om lycka är förvirringen total. Följ med och utforska lyckodjungeln!
Lycka ses alltmer som ett normaltillstånd och olycka sjukdomsförklaras och medicineras. Och nu höjs röster för rätten att vara olycklig och slippa positivt tänkande. Man menar till och med att finanskrisen beror på att det positiva tänkandet har gått för långt.
När cancern drabbade Barbara Ehrenreich möttes hon genast av käcka tillrop om att se det som en gåva och tänka positivt. Det fick bara den amerikanska författaren och debattören att bekämpa sin sjukdom i ett tillstånd av kyligt raseri, där hon slogs av hur det positiva tänkandet alltmer fördummade USA. När finanskrisen inträffade såg hon det som det slutliga beviset på att allt rationellt tänkande var utraderat till förmån för huvudlös optimism. I sin nyutkomna bok Bright Sided, How the Relentless Promotion of Positive Thinking has Undermined America (heter i brittisk översättning Smile or Die) undersöker hon positivitetsanstormningens rötter.
Det positiva tänkandet var ursprungligen en reaktion mot det förra sekelskiftets fördömande kalvinistiska svartsyn. Ehrenreich menar att hon känner respekt för de första positiva tänkarna, som Mary Baker Eddy och Ralph Waldo Emerson, men att det gick helt snett under åttiotalets satsa-på-dig-själv-trend och att Oprah och The Secret idag representerar det yttersta lågvattenmärket inom positivt tänkande.
Här i Sverige möter vi något liknande. Lena Andersson skrev i DN om hur högern har tagit över lyckobegreppet och mycket riktigt är det nyliberale Johan Norberg som just nu håller lyckofanan högst. Men förr var det ju rättviseideologierna som slogs för rätten till lyckan och man sjöng Internationalen åt alla lyckan bär. Vad har hänt?
Vad är lycka?
En skillnad är troligen att lyckobegreppet har förändrats. Från att ha varit något som mer liknade de gamla grekernas eudamonia, ett varaktigt tillstånd av välbefinnande, ett gott liv, talar vi nu mer om lyckan som en flyktig känsla, lyckokickar, självförverkligande och framgång. Det gamla förnöjsamma lyckobegreppet får stå åt sidan – lycka har blivit en industri som aldrig tillåter att vi är nöjda.
Då är det förstås rimligt att hävda att maximal individualism och valfrihet också skapar maximal lycka. Men varför är då amerikanerna så olyckliga, frågar Barbara Ehrenreich. När rätten att sträva efter lycka till och med finns inskriven i nationens frihetsdeklaration? Det leende folket i frihetens land står för två tredjedelar av världskonsumtionen av antidepressiva och kommer på snöpliga 23:e plats i den globala lyckorankingen.
Bli lyckad eller lycklig?
Det positiva tänkandet klev alltså fram under 1900-talets början och handlade framförallt om att nå framgång och hälsa, ofta hand i hand med framgångsteologier. Samtidigt ägnade sig psykologin alltmer åt att förstå vad som gör oss olyckliga och sjuka. Inte förrän vid 1900-talets slut vände psykologerna på steken och började undersöka vad som får oss att må bra och vara lyckliga. Främst Martin Seligman, som grundade den positiva psykologin med sin egen trettioåriga forskargärning som grund. Mihaly Csikszentmihalyi, bidrog också med sina studier av flow och kreativitet.
Vad gör oss lyckliga?
Är det verkligen lycka vi söker, snarare än saker som kärlek, gemenskap, trygghet, frihet eller personlig utveckling? frågar filosofen Bengt Brülde i sin kommande bok Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral (Bonnier Existens). Där undersöker han olika aspekter av lyckan och våra möjligheter att bli lyckliga genom att göra andra lyckliga och finna mening i saker som vi gör och skapar tillsammans med andra.
Bengt Brülde resonerar grundligt kring alltifrån möjligheten att faktiskt vara fullt lycklig trots en usel moral till att det goda, solidariska samhället visserligen gör oss lyckligare, men egentligen bara är en väl fungerande gruppegoism. En verklig världsförbättrare kan aldrig bli lycklig – det kommer alltid att finnas alldeles för mycket lidande som man inte kan lindra.
Men skulle vi då bli lyckligare om vi saknade empati och känsla för andras lidande? Absolut inte, hävdade Dalai Lama i sin bok Lycka!, som kom för några år sedan. Där pekade han ut empati som nyckeln till lycka, ja, kanske rentav en synonym för lycka.
Så lyckojakten kan gå vidare – antalet spår att välja bland tycks vara oändligt. Här presenterar vi 7 av de starkaste lyckorecepten ur de senaste årens böcker om hur vi kan bli lyckligare.
Sju säkra lyckofaktorer
Vi har valt guldkornen ur några av de senaste årens böcker som vill göra oss lyckligare.
- Vänlighet, tacksamhet och optimism 50 procent av din lycka är genetiskt betingad, 10 procent beror på omständigheter som partner, välstånd, hälsa. 40 procent kan du påverka själv genom att förstärka din vänlighet, tacksamhet och optimism, menar psykologiprofessorn Sonja Lyubomirsky som i boken Lyckans verktyg har sammanställt mängder av vetenskapliga studier av lycka.
- Gå ner i dödsriket Den som inte kan sörja, kan heller inte känna glädje, säger psykoanalytikern Johan Beck-Friis i boken När Orfeus vände sig om - en bok om depression som förlorad självaktning som beskriver hur vi måste lära oss leva med förluster.
- Fysisk aktivitet, beröring och sex är genvägar till välbefinnande, enligt vetenskapsjournalisten Stefan Klein som i Lyckoformeln förklarar hur lyckokänslorna börjar som emotioner i kroppen för att sedan nå medvetandet.
- Bli rik på riktigt Räkna ut hur mycket pengar du egentligen behöver och vad den nya plasma-tv:n egentligen kostar i tid. Hoppa av ekorrhjulet och prioritera lyckan framför pengarna, uppmanar Tidsverkstans Fredrik Warberg och Jörgen Larsson i boken Rik på riktigt. En känsla av mening, kärlek, glädje, frid och vardagsmakt är det som gör dig lycklig.
- Kunskap och relationer Läs mycket och bli bra på områden som intresserar dig, och jobba på dina relationer, säger Marie Söderqvist Tralau i boken Status – vägen till lycka.
- Välj arbetskamrater med omsorg Det intellektuella svaret är att vi är lyckligast på jobbet när vi når våra mål. Men egentligen är vi som lyckligast när relationerna på jobbet fungerar bra, säger Erik Winquist som skrivit Dags för lycka.
- Hitta glad-triggers Lär dig att identifiera dina känslor och se vad som triggar dem. Fokusera på att hitta de saker som gör dig glad – och träna på det, säger psykoterapeuten Anna Kåver i Himmel, helvete och allt däremellan.
LÄSTIPS Verklig lycka: en handbok i positiv psykologi av Martin Seligman, Snubbla på lyckan av Daniel Gilbert, Lyckligare av Tal Ben-Shahar, Finna flow av Mihály Csíkszentmihályi.
Ta vara på ditt dåliga humör
Glada människor är inte bara mer lättlurade, de är också sämre på att argumentera än surpupporna.
I dessa dagar är det lätt att få för sig att det enda vettiga sättet att förhålla sig till livet är att vara glad och lycklig. Helt fel. I alla fall om man får tro den senaste forskningen från Australien som visar att människans olika stämningslägen har olika funktion, och att det finns vissa saker som vi klarar betydligt bättre om vi är lite nedstämda.
Det är forskaren Joseph Forgas vid University of New South Wales i Sidney som initierat ett antal experiment där han och hans medarbetare jämfört hur glada och lite sorgsna människor fungerar. Det visar sig att skillnaderna är stora, och att allt inte är till de lyckligas fördel.
Det verkar som om våra hjärnor fungera helt olika beroende på vad vi är i för stämningsläge. En glad människa är mer kreativ, mer flexibel, mer samarbetsvillig men i sin iver använder hon sig av en del mentala genvägar som gör att hon inte riktigt uppfattar verkligheten som den är. Hon missar detaljerna och drar förhastade slutsatser.
En nedstämd människas hjärna verkar arbeta mer omsorgsfullt, menar Forgas. Hon lägger märke till småsaker, är mer uppmärksam, systematisk och eftertänksam.
Det här gör till exempel att glada människor är usla vittnen, de har helt enkelt inte sett vad som hände. De är också lättlurade. Deras positiva förhållningssätt gör att de inte tänker efter utan tycker det mesta låter bra, kul, intressant. Dessutom är de märkligt nog inte särskilt bra på att kommunicera.
I ett experiment fick glada och lite nedstämda försökspersoner ta ställning till ett antal rykten och moderna myter. De på gott humör svalde både det ena och det andra, de molokna var mer skeptiska och realistiska. I ett annat försök fick båda grupperna se ett bråk mellan två människor. Några dagar senare skulle de försöka minnas vad som hänt. De pigga hade stora svårigheter, de nedstämda kunde redovisa en betydligt klarare bild. En annan gång skulle båda grupperna argumentera för sin sak i en skriven text. De moloknas presentation var tydligare, klarare och mer kommunikativ.
Att sträva efter enbart lycka är med andra ord ingen bra idé, menar Forgas. Ta istället vara på att du då och då är på dåligt humör.
av Ann Lagerström