Gräla bättre

10-10-15 11:08
Hur skiljer sig bråken mellan älskande, syskon, föräldrar och barn? Hur reder man upp dem och får en mer konstruktiv relation som stärker istället för söndrar. Vi bad relationsexperten Lennart Matikainen lyssna till när våra intervjupersoner grälade.
Bråk är ett tillstånd som många förknippar med skrik, tårar och ångest. Att tycka olika saker är inte alltid bekvämt, att bråka med dem man tycker om är direkt obehagligt – men det är normalt. Hur vi bråkar är olika, men vad vi bråkar om är i de flesta familjer detsamma: pengar, städning, behov och barn. Men bråkar man på samma sätt med sin syster som med sin son eller med sin partner? Vad är det för spelregler som gäller i respektive relation – syskon, förälder/barn och par?
Relationscoachen Lennart Matikainen, författare till boken Rena relationer – fri från rädsla och skuld, tycker att det viktigaste i alla relationer är att kommunicera – och att göra det regelbundet innan det blir bråk. När bråket är ett faktum ska man undvika attacker, påhopp och personangrepp och istället lyssna och vara öppen till den andras känslor och tankar.
Här ger Lennart konstruktiva bråk-tips till äkta makarna Helena och Ingemar, syskonen Johanna och Karolina, och mamman och sonen Kerstin och Daniel.
Ingemar och Helena har kört fast i sina gräl. Lennart Matikainen ger dem en puff i rätt riktning så att de inte längre behöver dänga samma saker i huvudet på varandra.
Den ene tjatar, den andre flyr
Äkta makarna Helena, 29 år, och Ingemar, 30 år, är samspelta i det mesta här i livet – förutom vad gäller städning.
– Ingemar kan bli riktigt arg när han får gå och plocka efter mig, säger Helena.
Helena och Ingemar har varit ett par i elva år och har två barn tillsammans. I deras tvårummare i Stockholm är det inte bara döttrarna som stökar ner.
– Helena plockar inte undan efter sig. Jag kan komma hem från jobbet och så ligger det disk, mat och saker framme i hela lägenheten. Det gör mig riktigt irriterad. Jag har ledsnat på att tjata och vill att hon ska ta undan själv. När det inte sker och det blir riktigt stökigt så plockar jag undan själv, säger Ingemar.
Hur känns det att behöva tjata?
– Jag blir både arg och ledsen. Jag vet att Helena inte menar något illa, men det är inte roligt. När jag ätit min frukost lägger jag genast ner disken i diskmaskinen. Det borde även hon kunna göra.
Som småbarnsföräldrar har de full rulle för jämnan. Helena är hemma med barnen på dagarna och på kvällarna studerar hon. När Ingemar kommer hem från arbetet vid fem ser han fram emot att äta middag med sin familj. Men så blir det inte alltid.
– Helena har en tendens att gå iväg från matbordet och sätta sig vid datorn. Hon säger att hon ska kolla något men kommer aldrig tillbaka. Det gör mig riktigt irriterad och det är något vi har bråkat om flera gånger. Datorn är ett hatobjekt som stjäl mycket av vår gemensamma tid, säger han.
– När jag varit hemma med barnen hela dagen och Ingemar väl kommer hem så behöver jag få möjlighet att vila tankarna en stund, säger Helena.
Hur bråkar ni?
– Jag är explosiv, sarkastisk och verbalt högljudd när jag blir arg, säger Helena.
Hon tittar på sin man:
– Ingemar är tjurig och kan vara väldigt långsint då det gäller vårt förhållande – han ältar saker i det oändliga, säger hon.
– Det är snarare så att jag vill diskutera det vi bråkar om eftersom jag många gånger känner att Helena inte har förstått vad det är som jag är upprörd över. Hon kan avsluta ett bråk med att sluta lyssna och gå därifrån. Det gör mig frustrerad och ledsen, säger Ingemar.
Lennarts råd:
Ingemar har blivit tjatande pappa och Helena revolterande dotter och de behöver vända den nedåtgående spiralen av missnöje och anklaganden till att lägga tid på att vårda och lyssna på varandra – och prioritera detta.
Lösning:
Ta fram vad som är bra med varandra och odla det! Skriv ner hur ni vill bli bemötta, hur ni ska förhålla er till varandra och hur ni ska hantera era konflikter. Fördela städning och allt som ingår mellan er. Helena måste sluta fly och Ingemar måste ge sin fru utrymme för egen tid eftersom hon är hemma hela dagarna.
Mor och son grälar om vuxenansvar
Städning och gamla restuppgifter i skolan är det mamma Kerstin och sonen Daniel främst bråkar om.
– Jag vill att Daniel håller i ordning i sitt rum, inte ligger och sover hela dagarna och gör klart sina gamla restuppgifter. Men vi prioriterar inte alltid samma saker, säger Kerstin.
Hemma hos familjen Berglund bor mamma Kerstin, pappa Kari och sedan drygt ett och ett halvt år tillbaka, även äldsta sonen Daniel.
Vad bråkar ni om?
– Daniel är hopplös på att städa! Jag vet inte hur många år jag fått tjata på honom att hålla ordning sitt rum, men ingenting händer. Det går in i ena örat och ut genom det andra, säger Kerstin.
Kerstin, som arbetar i Stockholm city, stiger upp redan halv sex på morgonen för att hinna med pendeltåget. När det är dags för frukost möts hon ofta av att det inte är undanplockat och stökigt i köket. Det gör henne riktigt förbannad.
– Jag blir så himla irriterad av att börja dagen i en enda röra. Hur svårt är det att plocka efter sig?
Daniel skrattar:
– Det är lätt att veta när mamma är sur för hon vill att vi andra ska höra det. Hon slänger med disken och muttrar högt så att jag vaknar.
Förutom städning är Daniels gamla restuppgifter i skolan ett hett ämne.
– Jag brukar tjata på Daniel att han ska göra sina gamla restuppgifter i tid och det uppskattas inte. Han kan bli riktigt sur och tycker att det är hans ensak, säger Kerstin.
– Ja, men jag är faktiskt 23 år och mina skoluppgifter är mitt eget ansvar, säger Daniel.
Kerstin har sin egen analys:
– Jag tror Daniel blir stressad eftersom han vet att jag har rätt – han har saker som han måste ta tag i och det är hans dåliga samvete som gnager.
– Det är typiskt dig mamma, du vill ofta ha rätt i saker, säger Daniel.
Hur bråkar ni?
– När jag blir irriterad kan jag säga saker som jag direkt ångrar, det bara kommer ur mig. I de stunderna önskar jag att jag skulle tänka innan jag pratar, säger Daniel.
– Jag blir mest förbannad. Men vi försöker alltid att prata med varandra för att reda ut saker på en gång så att vi kan gå vidare, säger Kerstin.
Lennarts råd:
Kerstin både låter Daniel ta ansvar och samtidigt inte. Hon behandlar honom som han vore ett barn, vilket gör honom till ett barn. Daniel vet inte om han ska vara barn eller vuxen i mammas ögon.
Lösning:
För att skapa en vuxenrelation behöver Kerstin se Daniel som vuxen, lyssna på vad han önskar, släppa taget och börja göra jämlika avtal där båda får rättigheter och skyldigheter. Daniel ansvarar själv för sin skolgång men måste gå in och hjälpa till med husets sysslor. För att bli jämlika i relationen måste båda ge och ta.
Systrarna grälar ofta och intensivt
Systrarna Johanna och Karolina bråkar ofta och intensivt. När det smäller är det ingen av dem som vill ge vika.
– Vi bråkar i tid och otid, minst en gång i veckan, säger Karolina.
Inredning, religion, genusfrågor och matvanor är det systrarna Helén har svårt att enas kring.
– Vi har båda starka åsikter. Ofta bråkar vi om saker som handlar om Johannas inredningsbutik eller så ifrågasätter hon mina ideologiska tankar om religion eller matvanor vilket alltid leder till häftiga diskussioner, säger Karolina.
Johanna inflikar:
– Jag vill bara försöka förstå varför du väljer att vara exempelvis vegetarian.
– Ja, men jag känner att det är tröttsamt att behöva försvara mig om och om igen. Varför ska vi bråka om saker när du redan vet att jag tycker? säger Karolina.
Johanna anser att hon är mer konservativ än sin syster.
– Karolina är väldigt nytänkande med exempelvis genus medan jag tycker att det finns skillnader mellan killar och tjejer. Det om något är ett hett ämne som får oss ofta att bråka, säger hon.
Hur bråkar ni?
– Båda vill ha rätt! Vi står på var sin sida och matar argument, säger Karolina.
– Trots att det kan vara hetsigt och intensivt så är vi väldigt sakliga, vi varken skriker eller säger dumma saker. Däremot kan vi gå och tjura i varsitt hörn, säger Johanna.
I somras var de båda systrarna rejält osams när de var på semester i Spanien.
– Vi har väldigt olika intressen. Jag tycker om att ta det lugnt och vila mig medan Karolina vill uppleva saker. Jag gör oftast det jag vill och struntar i andra, säger Johanna.
– Det var det som hände i somras, Johanna struntade i mig och jag kände mig övergiven, säger Karolina.
Vad stör du dig mest på när ni bråkar?
– Att Johanna kan vara så kall och hård. Jag blir ledsen när hon inte förstår hur jag känner mig eller varför jag blir ledsen, säger Karolina.
Johanna svarar genast:
– Karolina lyssnar aldrig på vad jag säger och det gör mig förbannad att hon är så känslig. Jag tycker inte att man behöver grina för allt. Jag kan även irritera mig på att hon kan sluta sig och inte säger vad hon känner. Som om jag vore en tankeläsare, säger hon.
Lennarts råd:
Det här är en vanlig situation där storasyster vill veta bäst och lillasyster fortsätter att vara just lillasyster. Att tvinga på någon sin åsikt eller sina värderingar är egoism. Kärlek är att ge varandra frihet att vara sig själva. Johanna och Karolina måste bryta det negativa mönstret med attack och försvar.
Lösning:
Skapa ett avtal där båda skriver ner hur de vill bli bemötta. Sluta att sälja på varandra sina liv och börja lyssna på varandra. Förhoppningsvis blir då Johanna och Karolina mer nyfikna på varandras olikheter istället för att kriga om dem.
Av Mary Juusela