"Jag har så tråkigt på jobbet"
10-12-20 10:00
Olofs råd
Prata med din chef, fokusera på det du vill göra, inte på det du inte vill göra.
Sätt upp mål som är längre än bara för stunden.
Fundera på vad du kan göra i stunden för att få energi: motionera, gå ut i skogen.
Reflektera över din situation och den stora frågan: vad vill jag göra i mitt liv?
Anni är ekonom och vill byta jobb men tror inte att hon har någon chans på marknaden. Antingen får man göra en yttre förändring – eller en inre, vilket innebär att byta inställning till sin situation, säger Olof.
Jag dör av leda! Jag vet att det låter snobbigt och kanske som ett i-landsproblem, men jag har så tråkigt på mitt jobb. Jag jobbar som ekonom på ett ganska litet företag med trevliga kollegor och lagom lunk. På det stora hela är det ganska bra, det är bara det att jag har tråkigt. Jag är snart femtio år och vet att jag med min bakgrund (har jobbat på samma arbetsplats i tjugo år) inte har så stor chans att få något nytt jobb. Dessutom är jag rätt trött, jag är relativt nyskild med två barn och känner mig ganska knäckt och lite deppig. Mina barn som är kloka och i tonåren brukar säga att om jag inte passar mig så kommer jag snart att bli bitter och supertrist, de tycker att jag gnäller hela tiden. Och jag förstår dem fullt ut, men vad ska jag göra? Jag måste ju få ihop till mat och hyra, och jag har inte 150 procents kraft och tid att lägga ner på mitt yrke. Men jag kan inte heller se mig själv sitta på mitt jobb, på samma plats, i femton år till. Jag får helt enkelt rysningar! Vad ska jag göra!?
Anni
Olof coachar med några frågor
1. Du säger själv att du får rysningar av bara tanken på att vara kvar?
– Ja, jag vet som sagt att jag inte borde klaga men det hjälper liksom inte. Känner mig verkligen dum som inte bara kan vara nöjd med det jag har.
2. Om du visste att du inte kunde misslyckas, vad skulle du då vilja göra?
– Jag är van att, både i mitt arbetsliv och privatliv, vara rätt pragmatisk. Och helt ovan vid att tänka på frågor som vad jag skulle vilja göra om jag inte kunde misslyckas, jag har mest bara kört på och inte funderat så mycket på vad jag vill fram tills nu. Jag har inte riktigt tänkt på vad jag vill hela vägen ut så att säga, men om jag ska fortsätta som ekonom behöver jag söka mig till mer stimulerande arbetsuppgifter.
3. Om du skulle intervjua någon som jobbar som ekonom och älskar det, kan det få upp de känslor till ytan som en gång fick dig intresserad av yrket. Fundera på vem du skulle prata med, och – om du nu vill fortsätta som ekonom – vad som blir ditt nästa steg?
– Jag ska börja med att prata med min chef och berätta om hur jag tänker och känner. Hon är en god lyssnare, men jag har tidigare inte tyckt att det funnits någon poäng med att ta upp det här eftersom jag inte sett att det finns andra uppgifter som skulle vara mer intressanta inom själva yrket. Nu inser jag att det faktiskt finns flera uppgifter som jag fortfarande tycker är roliga, och vissa saker har jag ännu inte provat. Kanske kan jag till och med få en möjlighet att vidareutbilda mig som ekonom. Frågan är väl om jag orkar, jag är ju inte 25 längre och känner mig ganska svag och låg efter skilsmässan. Men samtidigt mår jag ju inte bra av att ha det som jag har det.
Olof svarar: Vänta inte på det perfekta tillfället, agera nu!
Det är som du säger jobbigt att klaga när man tycker att man egentligen borde vara lycklig och nöjd med det man har, men det kan vara lättare sagt än gjort. Dalai Lama sa en gång att när det gäller lycka gäller det att jämföra sig nedåt, inte uppåt. Då inser man hur bra man har det. I ditt fall verkar det som att du provat det men att det inte räcker för att du ska kunna vara lycklig där du är.
Jag får känslan av att du blivit lite låst vid det här med att du behöver få in pengar till mat och hyra, men det behöver man ju, som du innerst inne säkert vet, inte vara ekonom för att göra. Eller du kanske kan fortsätta som ekonom, men göra mer av det du gillar och mindre av det som känns förutsägbart.
Jag tror rent generellt att det är ganska lätt att bli uttråkad om jobbet upplevs som slentrian. En sak du dock kan göra, är att fråga någon som du vet har en annan inställning, som tycker det här jobbet är det roligaste som finns, om hur han eller hon tänker kring sitt arbete. Entusiasm har en tendens att smitta av sig!
Rent generellt finns det två vägar att ta när det handlar om förändring. Antingen får man göra en yttre förändring, byta jobb eller arbetsuppgifter eller liknande. Eller så får man göra en inre förändring, vilket innebär att byta inställning till sin situation. Det sistnämnda brukar vara att föredra när det är svårt att påverka sin yttre situation, men i ditt fall känns det inte som det enda alternativet.
Du tillbringar en stor del av din vakna tid på ditt arbete så visst är det viktigt att du mår bra där, och då kan nog det sprida sig över även på det privata området.
Det låter som att du är lite mer på gång nu än i början, så ta vara på den här känslan och agera, vänta inte på det perfekta tillfället för det kanske aldrig dyker upp. När du pratar med din chef, se till att samtalet handlar mer om vad du vill göra än vad du inte vill göra, så får ni en mer positiv atmosfär i samtalet och fokuserar på lösningar istället för vad som är fel.
Sen är det viktigt att du börjar sätta upp mål som är längre än bara för stunden, för om det här samtalet inte leder någonstans behöver du kanske göra både en inre och en yttre förändring. Mitt förslag är därför att du till att börja med får ordning på din situation just nu, men också börjar fundera kring vad det är du vill göra framöver.
Du säger att du är trött och kanske kan motion vara en bra medicin mot den tröttheten och samtidigt ge dig tid att tänka. Gå ut i skogen och reflektera! Det här med att veta vad man vill är något som kan kännas väldigt stort och svårt, men som jag ser det är det en av de viktigaste frågorna du kan ställa dig själv i livet. En av anledningarna till att du inte trivs just nu kan vara att du undvikit just de här frågorna, eller har jag fel?
Jag har i min bok Det blir alltid som man tänkt sig (Forum) ett kapitel som handlar om mål och hur man kan göra steg för steg. Oavsett om du väljer att läsa den eller inte så vill jag uppmuntra dig till att börja skapa din egen framtid. Olof
Olof Röhlander är mental tränare, coach och föreläsare. Skriv till Olof och fråga om allt som rör förändring, motivation och måluppfyllelse, fragaolof@leva.nu