Semestra som ett proffs
10-06-24 14:34
Semesterlagen
Enligt semesterlagen har alla rätt till fem veckors semester per år. Fyra av dessa har man rätt att ta ut sammanhängande under perioden juni-augusti. Önskar man ta ut semestern en annan period, eller inte får den sommarperiod man själv önskar, får man förhandla. Går det inte att komma överens är det dock arbetsgivaren som bestämmer när semestern ska tas ut givet att reglerna följs.
En semestervecka har man rätt att spara i högst fem år. Gör man så varje år kan man ta ut en tioveckors semester – ett helt sommarlov – en gång vart sjätte år.
All forskning visar att semester är en förutsättning för att kunna prestera bra i längden. Men när gör den mest nytta? På sommaren eller vintern? Hur tar man semester mest och bäst, om man vill komma tillbaka till jobbet full av arbetslust?
– Jag jobbar gärna när alla andra tar semester. Och stannar kvar i bästa sommarlandet i världen. När dagarna är dygnslånga finns det energi för både jobb och fest oavsett veckodag. Under vintern är det ju tvärtom, då är solljus, livsenergi och värme en bristvara och en charter till badbyxeland perfekt, säger creative director Bo Danerius på reklambyrån Belladante i Örebro.
För Vicki Ekwall på familjeägda Tiraholms fisk nära småländska Unnaryd finns inte valet att ta semester på sommaren, då turistströmmen är som tätast. Inte heller före jul och nyår då gårdsbutiken håller öppet.
– Det passar mig perfekt eftersom jag inte är någon badmänniska men däremot älskar att åka skidor, så jag åker gärna till alperna i januari och februari. Och för dem i familjen som är jägare är det istället hösten som är den bästa semesterperioden.
Pragmatiskt förhållningssätt
Lång sommarsemester, korta weekendtrippar, fira lucia, jul och nyår i Thailand – spelar årstiden någon roll för graden av återhämtning? Frågan går till stressforskaren Dan Hasson på Karolinska Institutet och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.
– Det viktiga är inte när utan att man tar semester, slår han fast.
Dan Hasson tycker att det med semestern, precis som med livet i övrigt, funkar bäst att ha ett pragmatiskt förhållningssätt.
– Den lilla forskning om semesterns påverkan på människor som gjorts, visar att välbefinnandet ökar tillfälligt efter semestern. En del behöver en längre sammanhållande period för att kunna återhämta sig, andra får mest energi av korta avbrott i vardagen.
Kom tillbaka på en onsdag
En strategi för att komma tillbaka till jobbet full av arbetslust är att avsätta en stund av semestern för just jobbtankar.
– Ofta har man inte tid att reflektera under arbetsperioden, så semester brukar vara en bra tid att fundera över vad som går att förbättra eller ändra på i jobbet, då har man möjlighet att komma till insikt.
Om du sedan mjukstartar efter ledigheten ökar chanserna att de goda föresatserna följer med hela vägen fram till arbetsplatsen.
– Vill man förlänga semesterkänslan är en idé att komma tillbaka på en onsdag i stället för i början av veckan. Det brukar ta två-tre dagar att komma in i arbetet igen, man hinner precis fasa in sig och rensa bort före helgen, som då upplevs som en liten minisemester innan allvaret börjar på riktigt.
Välj semester efter yrke
Dan Hasson tipsar också om att välja en semester som kompletterar det du gör på arbetet, snarare än duplicerar det. Ett stillasittande jobb kan med fördel kompletteras av en fjällvandring:
– Genom att göra något du normalt inte gör, tränar du upp nya områden i hjärnan samtidigt som de flitigast utnyttjade får lite semester de med.
På samma sätt kan ett yogaretreat vara mer avkopplande än segelsemestern med partygänget om du till vardags har ett arbete med representation på kvällarna, eller känner att det brukar bli lite väl mycket vin på after-worken.
Hur gör man med mejlen då?
– Om man känner sig lugnare genom att ta en halvdag för att rensa mejl bör man göra det.
Planera alltid!
Det enda du inte kan lämna åt slumpen är semestern själv. Såvida det inte är en planerad slump. Dan Hasson förklarar:
– Effektiv stresshantering inkluderar att sätta mål, att ta reda på vad du vill och systematiskt arbeta för att uppnå detta. Det beror på att hjärnans viktigaste uppgift är att ta reda på vad som händer i framtiden. Har du ingen plan kommer hjärnan att jobba på högvarv för att lista ut vad som väntar runt hörnet. Har vi mål gör det att vi – och våra hjärnor – kan slappna av mer.