Lyft dina kollegor

11-05-18 14:21
Vissa människor bara har den där unika förmågan att få sina kollegor att blomma. De peppar och stöttar i alla väder. De verkar dessutom må så bra av det själva. Hur gör de för att lyfta fram det bästa hos människorna omkring sig?
Åh, det är min dröm att få dansa med Tobias Karlsson, han verkar helt fantastisk, säger min vän när jag är på väg att intervjua denne dansare i TV4:s program Let´s dance. Han liksom bara plockar fram det allra bästa ur dem han möter. Ger självförtroende och självkänsla, säger hon.
Och det är hon inte ensam om att tycka. Tobias möter mig med ett leende och en stor kram man bara vill kliva in i. Säger att han alltid haft lätt för att se andra människors styrkor – och svagheter.
– Jag ser människor som en lerklump som går att dreja till bästa möjliga form, säger han och ler igen.
Lerklumpar som Arja Saijonmaa, Elisabeth Höglund, Agneta Sjödin och Tina Thörner, har alla formats och fåtts att flyga med hjälp av Tobias starka armar.
– I dansen måste man möta både sig själv och andra. Det bagage man bär med sig kommer fram, och där finns båda ljusa och mörka sidor.
Han berättar om hur Agneta Sjödin behövde möta sin ilska för att hitta skrattet. Hur Tina Thörner, som har stenkoll på karriären, behövde sjunka ner lite i sitt känsloliv för att växa som människa.
Tobias vet vad det innebär när någon sträcker ut en hand. När han var sexton år vände hans liv. Han hade varit mobbad i flera år och skulle börja gymnasiet, han kände ingen och var livrädd. Då bestämde sig hans enda vän för att byta till Tobias klass.
– Han gjorde det, även om han visste att det innebar att han alltid skulle få stå upp för och skydda mig. Han hade fått syn på något i mig som han tyckte var värt att slåss för, och han fanns där för mig. Jag överdriver inte när jag säger att han räddade mitt liv. Jag fick hjälp att skapa en ny identitet och våga tro på mig själv.
Så han vet vad det innebär att bli upplyft, att bli sedd. För det är egentligen vad som krävs för att lyfta andra. Att vara genuint nyfiken och att våga släppa människor in på livet.
– Det är inte bara jag som lär ut, utan jag lär mig också själv så mycket av alla dessa fantastiska kvinnor. Agneta har lärt mig mycket om andlighet, Elisabeth om världspolitik.
Och av Tina har han lärt sig sitt nya favorituttryck: attityd-inkontinens.
– Man kan läcka attityder utan att vara medveten om det. Är du positiv läcker det ut glädje och kraft, är du passivt aggressiv får du ett svårjobbat klimat där människor känner sig osäkra.
Tobias är gärna generös med beröm, och strör uppskattande kommentarer omkring sig. Det behöver inte vara något stort, tycker han att någon har snygga kläder så säger han det. Alla växer av att få höra något bra, framför allt för att det innebär att man blir sedd.
– Jag tror också mycket på fysisk beröring, och inom dansen är det extremt fysiskt, vi rör vid varandra hela tiden, men en kram eller bara en klapp betyder också mycket. Det får oss att slappna av och må bra.
Inget mer att vara rädd för
I grund och botten handlar förmågan att peppa andra om att också gilla sig själv och våga vara den man är. Det är först då som man på riktigt kan lyfta andra. Och Tobias är sig själv, fullt ut.
Men det är i dag det. För så har det inte alltid varit. I tolv år gick han runt och bar på en hemlighet.
– All min kraft och energi gick åt till att dölja det faktum att jag var gay.
Men så en dag, 21 år gammal, avslöjade han sin hemlighet och bröt mot sitt eget allra största tabu. Sedan fanns det inget att vara rädd för.
– Det gäller att göra upp med sina egna demoner. När man är trygg i sig själv vågar man också se andra. Inte bara för det de gör, utan för vad de är. Att få bli sedd som människa och inte bara för det man presterar skapar trygghet och tillit.