8 heta hälsomyter
10-10-13 11:09
Trots att många stretchar finns det inga bevis för att det gör någon som helst nytta. Det finns många vetenskapliga studier som helt motsäger varandra. Leva listar några hälsofrågor där forskarna inte kan enas.
Fett eller fettsnålt ?
Bråket om mättat fett, som finns i till exempel charkuterier, kött, fläsk, smör, ost och grädde, fortsätter. På den ena sidan står de som anser att vi blir friska av mättat fett. De får mothugg av Livsmedelsverket som lutar sig mot en rad studier som tyder på att ett högt intag av mättat fett under lång tid kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar. En ny studie visar att antalet svenskar som dött i hjärtinfarkt minskat med 5 000 personer sedan vi gick över till att äta mindre mättat fett. Det innebär inte att allt fett är farligt. Många forskare ordinerar de fetter som finns i fet fisk, olivolja och rapsoljebaserade matfetter. Studier visar att den sortens fett kan skydda mot hjärt- och kärlsjukdomar.
Stretcha eller inte?
Att stretcha är ett naturligt inslag i många träningsformer. Frågan är om det har någon verkan? En genomgång av samtliga studier på området, som gjordes i USA år 2004, visar att inget tyder på att stretching har effekt. Man såg också att testpersonerna i de studier som visat att stretching kan förebygga skador både stretchat och värmt upp. Alltså kan man inte säga om det var stretchandet, uppvärmningen eller kombinationen av båda som gav ett positivt resultat. Kritikerna efterlyser studier som enbart fokuserar på stretching, Det skulle kunna ge ett entydigt svar. Däremot finns det studier som tyder på att risken för skador minskar om man värmer upp musklerna innan man anstränger dem.
Fotbäddar eller inte?
Vissa får ont i trampdynorna när de går, andra plågas av värkande knölar, hallux valgus. Diabetiker, som lättare får sår på fötterna, är särskilt utsatta. Men när det gäller boten går åsikterna isär. Några ordinerar individuellt utprovade fotbäddar, andra förordar pelotter man kan köpa i skobutiker. Sant är att det inte finns några studier som styrker att det ena är bättre än det andra. Och att av två personer med samma problem kan den ena behöva utprovade inlägg medan den andra klarar sig med de inlägg som följer med sportskorna. Lundbergs laboratorium för ortopedisk forskning gör just nu en studie tillsammans med Ortopedtekniska avdelningen i Göteborg för att ta reda på vilken typ av inlägg som bäst förebygger de problem som drabbar diabetiker. Alla andra måste hitta sin individuella lösning.
Värme eller kyla?
Många är övertygade om att det antingen är kyla eller värme som gäller vid idrottsskador. Sant är att det inte finns någon dundermetod som hjälper mot all slags smärta och att alla måste anpassa behandlingen till sitt individuella problem. Man kan till exempel pröva att dämpa tillfällig, lindrig värk med antingen kyla eller värme. Vid till exempel en stukning under joggingrundan, ska man först lägga ett tryckförband (som vid alla akuta skador) för att begränsa blödningen så mycket det går. Här kan en kylande spray, tillsammans med tryckförbandet, minska smärtan. Men om värken beror på stela muskler kan det vara skönt att ligga på en värme_dyna eller lindra det onda med värmande balsam.
Sola eller inte?
Varje år får cirka 2 000 personer i Sverige malignt melanom, hudcancer som orsakas av för mycket solande. Antalet fall har nära sjudubblats sen 1960-talet och risken att drabbas är särskilt stor om man bränner sig och blir röd. Samtidigt behöver vi sol för att hjälpa kroppen att bilda D-vitamin som skyddar mot en rad sjukdomar, till exempel benskörhet. Och nyss visade en studie att kvinnor som solar mycket kan minska risken för blodpropp med 30 procent. Cancerfonden håller dock fast vid sina råd om att sola mindre och undvika att vara i solen mitt på dagen. Kläder anses vara bästa sättet att skydda sig mot solens ultravioletta strålar.
Kolhydrater eller EJ?
Anhängarna till LCHF-dieten, lite kolhydrater och mycket mättat fett, till exempel smör och grädde, anklagar kolhydrater för att orsaka allt från övervikt till allvarliga sjukdomar. Många säger sig ha blivit friska från diabetes sedan de minskat intaget av kolhydrater. Livsmedelsverket efterlyser långtidsstudier som kan visa hur den extrema dieten påverkar kroppen på sikt. Faran ligger kanske snarare i ett överdrivet intag av det raffinerade socker som finns i godis, glass, snacks och sötade drycker. De långsamma kolhydraterna i frukt och grönsaker är däremot svårare att stoppa i sig för mycket av, eftersom de innehåller få kalorier i förhållande till sin vikt. De är dessutom bra för hälsan.
Av Anna-Britta Ståhl