Detoxa – syndernas förlåtelse
11-01-21 09:42
Detox-dieter
Detox-dieter går ofta ut på att reducera antalet kalorier eller utesluta viss mat. Och visst, man går ner i vikt, men så fort man avbryter kuren och börjar äta som vanligt sitter ofta bilringarna som gjutna igen. Att använda dieten som en språngbräda till att ändra sina vanor och leva sundare kan vara okej. Men om detoxdieterna lär oss att förknippa sunda matvanor med späkning, hunger och förbud är inte mycket vunnet.
Detox är det nya modeordet i hälsosvängen. En uppsjö produkter, pulver och dekokter lanseras. Men behöver vi verkligen avgifta våra kroppar? Levas reporter
Anna-Britta Ståhl reder ut om vi verkligen mår bättre av det. Eller om det bara är en bluff.
Detox, att avgifta kroppen, är inne. Det lanseras hela tiden nya produkter som sägs rena kroppen inifrån. Bland nykomlingarna märks en 24-timmars utrensning som helst ska utföras under en helg ”eftersom frekventa toalettbesök är en viktig del av kuren”. I bräschen går megastjärnorna Madonna och Gwyneth Paltrow och detox lyfts fram som något nytt och fräscht. Men idén om att rena sig inifrån och ut är långt ifrån ny. På 1970-talet hyllades
fastekuren som kungsvägen till en”giftfri” kropp och många sonade julens utsvävningar med en sjudagarsfasta. Frågan är varför så många surfar på detoxvågen just nu. Henrik Mattsson, trendanalytiker på Bloc Framtidsforskning, ser en förklaring i njutningstrenden.
– Vi är tvungna att detoxa därför att vi överdriver intaget av fel saker. Allt som vi plussar på måste minskas på ett annat ställe. Förr gick vi i kyrkan för att få frälsning, i dag detoxar vi för att få absolution. Han menar att vi tänker kortsiktigt och försöker balansera felen vi gör med olika avgiftningskurer.
– Detoxandet hjälper oss att komma tillbaka till någon sorts nollpunkt, sedan lever vi som vanligt och detoxar igen.
Leverrening en myt
Många detoxförespråkare och hälsoguruer förordar leverrening. Man lägger stor vikt vid att levern måste renas och avlastas för att inte kollapsa. Men hur är det egentligen? Är dagens kroppar så överbelastade av gifter att våra inre organ inte längre fungerar som de ska?
– Om det vore sant skulle vi knappast må så bra som vi gör. Vi är friskare och lever längre och aldrig tidigare har vi haft tillgång till så varierad och bra mat som nu, säger Ulla Beckman Sundh, toxikolog på Livsmedelsverket. Påståendet om att levern, vårt stora avgiftningsorgan, behöver renas vilar dessutom på en myt. Levern tar hand om och behandlar alla ämnen som kroppen inte vill ha och ser till att de utsöndras via urinen eller gallan. Studier gjorda på råttor visar till exempel att systemet i levern ökar sin aktivitet om djuren utsätts för sådana.
– Det gäller även för människor. Kroppen anpassar sig efter det behov som finns. Man kan inte påskynda leverns arbete. Enda sättet att få den att jobba mer effektivt är att sätta i sig mer skadliga ämnen. Men, tillägger Ulla Beckman Sundh, om man gör det finns risken att man överskrider leverns förmåga som avgiftningsorgan.
– Det kan ske om man till exempel dricker för mycket alkohol. Men om man slutar dricka för gott kan den återhämta sig om det inte gått så långt som till bestående skador.
Inkapslade i fettvävnaden
Många miljögifter, till exempel pcb och dioxiner, är fettlösliga och lagras i fettvävnaden. Så länge de vilar fridfullt i fettet gör de, enligt dagens kunskap, ingen större skada. Men om man ”detoxar” och går ner mycket i vikt kan de släppas ut i blodomloppet.
– Då kan man tillfälligt få högre halter av gifter i blodet. Men även det brukar regleras efter ett tag, säger Ulla Beckman Sundh. Detoxguruer spelar på vår rädsla för miljögifter och att många känner sig trötta och håglösa. Men att man mår dåligt behöver inte innebära att man är förgiftad eller äter för mycket. Det kan lika gärna bero på att vi äter för lite – för ensidigt och så att vi inte får i oss alla fibrer, vitaminer och mineraler som kroppen behöver. Att vi proppar i oss fett och sött och rör oss för lite helt enkelt.
– Ingen mat innehåller gifter, vi har noggranna kontrollsystem som sörjer för det. Däremot behöver vi få i oss ett antal olika näringsämnen för att reparera den ständiga nedbrytning som pågår i kroppen. Men det gör man bäst genom att äta mer frukt och grönsaker, säger Michael Sjöström, professor vid enheten för preventiv nutrition vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Att midjemåttet minskar när man ”detoxar” beror dels på att vissa dieter ger färre kalorier, runt 700 per dag, istället för de rekommenderade 2000. Dels på att andra utesluter kolhydrater, vilket gör att kilona rasar i början och man får en kick av ”sitt nya, slanka jag”. Men dessvärre är det inte fettet som ryker. Att vågen pekar nedåt beror på att kroppen gör sig av med vatten och att musklerna tappar i volym.
– Jag ser ingen poäng i att följa en detoxdiet och sedan börja äta som vanligt igen. Om man till exempel återgår till att äta en ovettig kost på oregelbundna tider tar kroppen upp det man äter ännu mer effektivt och man går snabbt upp i vikt igen, säger Michael Sjöström. Men han säger också att en detoxdiet kan vara en början till självhjälp, en inkörsport till ett mer medvetet sätt att äta. Man blir helt enkelt uppmärksam på vad man stoppar i sig.
– Sedan är det upp till var och en att gå vidare och ändra sina vanor när kuren är över. Samtidigt vet vi att många saknar den ork som krävs för att ändra sin livsstil.
Mår bättre med frukt
Intresset för detox slår även igenom i bokfloden. Nishan Joshis Renare kropp och själ med detox (Lev Nu w&w), som nyligen kom på svenska, bygger på en 21-dagars kur som både sägs rena levern och ge ”ett sundare och smalare liv”. Michael Sjöström ser inga fel i
Nishan Joshis diet. Rekommendationen ligger nära dagens kostråd för diabetiker. Och vi skulle överlag känna oss piggare om vi minskade intaget av rött kött, socker, vitt bröd, alkohol och sötsaker, betonar han.
– Vi vet att många mår bättre om de äter mer frukt och grönt och rör sig mer. Den som är aktiv hjälper kroppen att upprätthålla de funktioner som krävs för att den ska fungera bra.
Vatten till maten, frisk luft och en näringsriktig och varierad kost räcker med andra ord långt. Plussar man dessutom på med sömn och motion kan man synda ibland utan att drabbas av dåligt samvete och späka sig med dyra kurer.
Anna-Britta Ståhl