Bygg om din hjärna
10-11-02 10:46
Vem vill du vara imorgon? Du bestämmer! Bygg om din hjärna och bli smartare, snabbare, lyckligare – den senaste forskningen visar att det du gör och tänker på idag, påverkar hjärnkapaciteten och dina framtida tankar, känslor och handlingar mycket mer än man någonsin kunnat tro. Välkommen till hjärnåldern!
Det är lätt att tro att man är som man är, att det inte är så mycket att göra åt. Men då har du inte pratat med min vän Rolf Ekman, professorn i neurokemi, som ett par gånger i månaden ringer mig med nya entusiastiska uppmaningar:
- Idag tycker jag att du ska skapa lite nya stamceller!
- När lärde du dig något riktigt svårt senast?
- Vilken ovana ska du träna bort den här veckan?
- Har du tid med lite lek?
Det är den senaste hjärnforskningen som fått Rolf att vilja missionera. Det ena resultatet efter det andra visar att den vuxna hjärnan inte alls är någon konservativ, stel struktur, som forskarna trodde förr, utan ett organ i ständig förändring och med oanad kapacitet att anpassa sig. Det finns inte en hjärna som är den andra lik. Och skillnaderna finns där redan från början, så fort barnet möter världen börjar hennes hjärna organisera sig och bygga ett unikt system för att förstå och leva. Allt vi är med om formar oss, varje intryck gör avtryck och påverkar tusentals, ibland hundratusentals, nervceller i en pågående livslång elektrisk och kemikalisk dans.
Ingen annan människa fungerar som du. Inte ens enäggstvillingar med exakt samma genuppsättning är helt lika, eftersom de helt omöjligt kan leva varandras liv.
Skillnaderna mellan oss är större än någon anat. Eftersom vi talar samma språk är det till exempel lätt att tro att våra hjärnor behandlar svenskan på ungefär samma sätt. Men så är det inte alls. Var och en av oss hanterar orden, meningarna och deras betydelse på helt olika sätt i olika delar av hjärnan. Och talar vi ytterligare ett språk, som engelska till exempel, så har även det en helt unik hjärnorganisation. Inte ens din egen hjärna är med andra ord konsekvent.
Klarar sig med en halva
Det är inte heller längre någon riktig ordning på hjärnans delar. Hur olika är egentligen höger och vänster hjärnhalva, kan man undra när man på John Hopkin-sjukhuset i Baltimore visat att det går utmärkt att leva med bara den ena? Här opererar man nämligen bort halva hjärnan på barn med svår epilepsi. Och se, de repar sig, och fungerar ungefär som vem som helst.
Hur dominanta de där centra som man förr talade om är, kan man också fundera över när forskare idag har visat att synskadade med hjälp av teknik kan se med tungan? Och vad innebär det för oss andra att det finns människor med svåra hjärnskador efter en stroke som övar upp sina funktioner och fungerar bra trots att det inte borde vara möjligt?
Det verkar helt enkelt som att hjärnans celler mer liknar horder av Barbapapor som kan förvandla sig till det som behövs, snarare än små statiska maskiner med väldefinierade arbetsuppgifter.
Inser du vilka möjligheter du har!, ropar Rolf i telefonen. Förstår du vilket ansvar det innebär?
Om allt jag är med om formar hjärnan in på cellnivå, så medskapar jag min hjärna varje dag. Mina nervceller fungerar inte på samma sätt idag som igår. Nervceller har kopplats om, elektriska och kemiska impulser omprogrammerats, nya kommunikationsvägar byggts. Ja, det byggs om i hjärnan nu i denna sekund.
Och det bästa av allt, enligt Rolf, det fortsätter. Inte bara i morgon och nästa vecka, utan livet ut. Allt det du gör, tänker och är med om från och med nu påverkar din hjärna, oavsett om du bryr dig om det eller inte.
– Så varför inte välja att göra det medvetet, frågar Rolf i ett av sina många telefonsamtal och så säger han:
– Du kan förändra din hjärna genom att förändra ditt sätt att leva.
Och jag frågar: Vad kan man förändra? Och hur?
Först gäller det att skapa goda förutsättningar, menar Rolf, hjärnan är mycket känslig för mat, sömn och motion.
Sömnen är enklast. Om du inte sover ordentligt, vilket innebär ungefär sju timmar per dygn, så blir hjärnan mosig och trög. Det är när du sover som den har chansen att städa och reparera och skapa en väl fungerande organisation och arbetsmiljö för de 100 miljarder nervceller som finns där inne. Utan sömn får du svårt att lära dig nya saker, vara kreativ och hantera dina egna känslor. Däremot behöver hjärnan inte ha all sömn på en gång, det går bra att dela upp. Någon timme tillsammans med barnen när de ska sova. En halvtimme på eftermiddagen och så ett pass på fem-sex timmar på natten funkar bra.
Hjärnan älskar motion. Den älskar svett och hjärtklappning. Till en del beror det på att motion hjälper till att rensa bort stresskemikalier, men framförallt skapar ett rejält gympapass eller en joggingtur nya celler i hjärnan. Jo det är sant, det föds stamceller medan du springer, celler som med tiden kan hjälpa till att bygga upp nya förmågor och ny kunskap.
Maten är viktig, den kan göra din hjärna pigg och klar eller seg och lummig. Problemet är bara att forskarna inte riktigt vet vad som framkallar vad hos just dig. Rolf tror att vi alla är olika, att vi behöver olika mat olika dagar och under olika perioder. Därför är enda sättet att äta hjärnvänligt att pröva, menar han. Får du energi av kolhydrater eller blir just du trött av pasta och kanelbullar? Mår du bra av mycket protein eller är det frukt och grönsaker som ökar din energi? Ät och känn sedan efter, uppmanar Rolf mig ofta, och följ din hjärnas egna rekommendationer.
Nu är hjärnan redo, redo att förändras och utvecklas.
Du bestämmer själv
Det finns små snabba förändringar i hjärnans arbete och så finns det större och långsammare.
Förskjutningar i hjärnans arbetssätt sker hela tiden. Så fort du ser något du aldrig mött förut, till exempel träffar en ny människa eller känner en oväntad smak, så måste det till nya kopplingar och kemiska vägar mellan hjärncellerna för att skapa minnen och igenkänning. Det är därför man blir så trött första dagen i en ny stad eller på ett nytt jobb. Inlärningen sker automatiskt, men du kan också påverka den genom att välja vad du vill att din hjärna ska ta in. Vilka miljöer mår du bra av, vilka människor vill du ska påverka dig, vilka smaker, dofter, färger berikar dig? Och vad vill du avstå ifrån, vilken mental miljöförstöring vill du undvika?
Något du möter en enda gång kan stimulera din hjärna eller hämma den men lämnar ganska svaga spår. Saker du upprepar däremot, formar efter ett tag fasta, kemiska kommunikationsvägar och förändrar hjärnan mer eller mindre permanent. Alla vanor du har, har kommit till på det sättet. En hel del av dina beteenden är också inlärda, och din smak, det du tycker är fint och fult, är till stor del en slags vana. Forskning på konsertpianister och taxichaufförer har visat stora fysiska förändringar i olika delar i hjärnan. Hur tror du att ditt jobb påverkat dina hjärnceller?
Vissa av dina inlärda vanor är lätta att förändra om du vill. Du kan byta ut längtan efter frukostmackan till längtan efter yoghurt bara genom att rent praktiskt under en längre tid äta det ena istället för det andra. Till en början kommer hjärnan ropa macka, men efter ett tag har den möblerat om bland kemikalier och elektriska impulser och finner sig i de nya vanorna, till och med ber om dem.
Andra inövade hjärnvägar är svårare att bryta. Cigaretter, socker, narkotika och alkohol lierar sig med hjärnans kemi och erbjuder starkt motstånd om du får för dig att sluta konsumera dem.
– Men nästan allt går, säger Rolf, det gäller bara att vara envis och ha tålamod.
Nödvändigt att leka
En hjärna kan krympa och växa, livet ut. Det är ganska ny kunskap som tagits fram av hjärnforskarna. Krymper gör den om vi äter för lite, eller för mycket, inte har någon kontakt med andra människor och får för få intryck. Växer gör den när vi lär oss något och särskilt om det är något svårt, ju svårare desto bättre.
– Det ska verkligen ta emot.
Som att lära sig ett nytt språk oavsett i vilken ålder man är. Traggla glosor, stappla fram i meningsbyggnaden, försöka förstå vad de infödda säger. Det utmanar och utvecklar och får hjärnans celler att bli fler och bättre kopplade till varandra. Ta kinesiskan. Orden helt obegripliga, ljuden munnen ska frambringa är ovana, och så skriftspråket som stimulerar hjärnans känsla för bild och form. Riktigt nyttigt.
Det är bra med rutiner, hjärnan blir lugn när den känner igen sig, men om vi alltid gör som vi brukar så stelnar systemet till. Därför är det, enligt Rolf, nödvändigt att leka. Den som leker tillåter sina hjärnceller att släppa kontrollen, i leken får de pröva ovanliga samarbeten och i full trygghet kan de under skratt bryta mönster. En man kan vara en kvinna, ett barn en vuxen, en människa blir elefant. När leken är slut finns öppenheten kvar och därmed förmågan att förändras, lära nytt och utvecklas.
Av Ann Lagerström