Jämställdhet gör oss friskare, lyckligare och minskar fattigdom. Men Kvinnodagen känns som en sorglig dag. Män tjänar fortfarande mer än kvinnor för samma jobb. Kvinnor arbetar en timme mer per dag hemma oavlönat än vad män gör. Unga kvinnor är fortfarande den enda grupp i Sverige som har försämrad psykisk hälsa. Mer än var tredje ung svensk kvinna uppger att de har problem med värk i nacken och psykisk ohälsa. I skolan ursäktas fortfarande struliga killar med att ”de ju är så busiga”, medan tjejerna får sitta emellan som stötdämpare. Och i USA pratar presidentkandidater om att begränsa aborträtten. För att inte tala om hur det ser ut i resten av världen.
Jag tänker på min mamma som föddes samma år som kvinnor fick rösträtt 1921. Det är drygt 90 år sedan. Hon kämpade för att kvinnor och män skulle ha samma rättigheter och förutsättningar. På 80-talet slog hon larm om att barns psykiska hälsa försämrats drastiskt. Men det är som om vi gått tillbaka i utvecklingen de senaste åren.
Vad kan vi då göra?
* Fortsätta höja rösterna!
* Fortsätta stå upp för kvinnors rätt och människors lika värde!
* Inse att både män och kvinnor är från jorden och inga andra planeter. Och behandla oss som likvärdiga människor.
* Engagera oss för att stötta ungdomar.
* Vara goda förebilder i synen på både män och kvinnor.
* Bojkotta fåniga leksaker och kläder som spelar på gamla förlegade könsroller.
Har du fler förslag?
Här några länkar till ställen där du kan göra nytta:
www.tjejzonen.se/

www.actionaid.se/

www.fredrikabremer.se/         

www.ikf.se/

www.kvinnatillkvinna.se/

 /Maria Gerlofson, chefredaktör

Hurra, säger vi till att Tjejzonen tilldelades Årets Psynkpris 2011 i kategorin "Egenmakt" för sitt arbete för att få unga tjejer att må bättre psykiskt. Tjejzonen är en ideell förening för att stärka tjejers positiva kraft, och de är verkligen värda all uppmärksamhet.

Motiveringen till priset:
"För att Tjejzonen har arbetat intensivt med frågan om hur man kan möta behoven hos unga tjejer i syfte att förebygga och linda psykisk ohälsa."

Psynkpriset är stiftat av Modellområdesprojektet, som är ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Socialdepartementet.

Är du själv intresserad av att göra en insats för unga tjejer? Här kan du läsa lite mer om att vara volontär hos Tjejzonen.

/Krillan

97 år gammal har nu den legendariska kroppsterapeuten Marion Rosen lämnat jordelivet. Hon är grundare till Rosenmetoden, en kroppsterapi som blandar massage, terapi, rörelse och sjukgymnastik. Grundtanken är att kroppen minns det som psyket inte riktigt orkar med, och det uttrycker sig i exempelvis spänningar och låsningar. Hon har ofta varit i Sverige och på Axelsons Gymnastiska institut har hon varit med och utbildat över 1000 terapeuter i Rosenmetoden. Förutom Rosenmetoden har Marion Rosen även utvecklat Rosenrörelser som är mjuka rörelser till musik och kan beskrivas som en form av förebyggande sjukgymnastik. Rörelserna bidrar till ökad kroppskännedom och rörlighet i muskler och leder, vilket ger ökad fysisk och psykiskt välbefinnande.

Hon jobbade med behandlingar, kurser och föreläsningar ända till i december förra året då hon fick en stroke. En otroligt häftig och inspirerande kvinna! 

Läs mer om henne och metoden på www.rosenmetoden.se/ 

Maria

Att hälsa är ett väldigt brett begrepp är det första som slår mig när jag tar en liten rundtur på Hälsomässan. Temat är lust och man kan ju ha lust till mycket!

Ögonlaser verkar vara lite av årets grej, här finns flera montrar med information om denna aspekt av hälsa. Och ekologiskt smink verkar ha exploderat. Ovan ser du en något udda exponering av bettskenor.

I en monter med tusentals skimrande glittrande nagellack och två tjejer som marmorerar naglar i fem olika färger så hittar jag även nagellack för män. En annan nyhet är masserande strumpor som påstås forma kroppen, och sedan finns ju alla de spännande knådande fåtöljerna och massageredskapen.

Och på en stång i närheten hänger den första manliga poledansaren jag någonsin sett. Upp och ner, förstås, fast då hann jag inte med, med kameran.

Personlig utveckling och psykologi finns det inte mycket av, men jag springer på Samtalscoacherna och är naturligtvis tvungen att reda ut vad som står bakom ännu ett nytt coach-begrepp. Samtalscoacherna är psykosyntesterapeuter som dels erbjuder föreläsningar och workshops till företag men även individuella coachsessioner.

På seminariesidan hittar du flera intressanta föredrag. Jag var och lyssnade på Fredrik Lund, leg psykoterapeut och psykosyntesterapeut som pratade om hur självkännedom påverkar hälsan. Han pratar om dubbelseende: förmågan att kunna se hur vi är och vad vi kan bli. Och vikten av att inte fortsätta med samma gamla ofta ickefungerande beteenden, speciellt när hela livet och alla förutsättningar runt omkring oss förändras hela tiden.

Idag fredag ska jag gå och lyssna på Christer Sandahl när han pratar om lusten att arbeta, för Karolinska Institutet som som alltid är på plats.

Om vi inte blir nersprungna i montern. Vi hade bra med folk där igår och det roligaste var att vi fick så många positiva kommentarer på nya numret.

Vi ses på mässan, hoppas jag! Vi finns i monter C20:61!

// Sara

Ps. Jag är smärtsamt medveten om att bilderna ligger på fel håll, men kan inte själv göra något åt det. Ska se om jag kan få vår superduktiga webbredaktör Krillan att räta upp det hela. 

– Jo, vi får ju leva upp till ämnet, säger mannen bakom mig, när han vänligt släpper mig före i kön. 

Vi köar gemensamt först till soppköket, och därefter in till Adolf Fredriks kyrka, för att vara med när Kunskapspriset delas ut av Nationalencyklopedin.

Men de flesta av oss är framför allt här för att få höra på Karen Armstrong. Den spännande professorn i religionshistoria som tidigare varit nunna, som skrivit en bok om medkänsla och nu startat organisationen Charter of compassion.

– Vi är alla sammanbundna med varandra inte bara via world wide web, utan även ekonomiskt och miljömässigt och på en mängd andra sätt. I den globala byn är vi alla grannar.

Hon fortsätter:
– Vi är otroligt bra på att prata, men nu måste vi börja lyssna. Lyssna till alla och en var, och inte endast till de rikaste och mäktigaste, säger Karen Armstrong där hon står liten och späd längst fram i Adolf Fredriks stora kyrka.

Nyckeln till att börja känna medkänsla med andra människor är kunskap och den tar sin avstamp i att vi inget vet. Hon föreslår att vi lyssnar såsom Sokrates lyssnade, utifrån insikten att vi faktiskt vet otroligt lite. Det är när vi tror oss veta, tror oss kunna göra stora generella yttranden som; ”han är alltid.... hon gör alltid.... det landet har alltid.....” som det blir fel.

– Hur kan vi tro att vi kan summera en enda persons liv, erfarenheter och känslor i en enda mening? Var och en är ju ett obeskrivligt mysterium.

Men likastor tendens som vi har till att exkludera lika stor möjlighet har vi att känna medkänsla. Så lyssna och lyssna framför allt till andra människors smärta.

— Smärtan förenar oss och om vi hela tiden behandlar andra människor som vi själva vill bli behandlade, så kan vi nå fredliga lösningar på all världens problem.

– Medkänsla är inte bara en trevlig grej vi bör ägna oss åt, utan faktiskt något vi måste göra. Nu!

Kunskapspriset gick till Behrang Miri:

för att han på ett inspirerande och effektivt sätt sprider kunskap, icke minst till ungdomar. Med stark folkbildarambition förklarar han som föreläsare, debattör, ståupp-artist, rapmusiker och på många andra sätt hur mångkulturen och integrationen kan fungera bättre i samhället.

och till  Emerich Roth – för att han med beundransvärd uthållighet sprider kunskap om hur vi kan motverka våld, rasism och hatbrott. Med sin bakgrund från nazitidens koncentrationsläger har han stor trovärdighet när han i böcker, i föreningar och framför allt genom otaliga besök i skolor framför sitt budskap.

// Sara

Här är vår tidigare intervju med Karen Armstrong

 Åh vad roligt, så välförtjänt. Vi var många som applåderade förtjust och gladdes åt psykologen och författaren Malin Alfvén när hon idag fick motta Stora Psykologipriset i konkurrens med de två andra nominerade: Anna Kåver och Södermottagningen i Helsingborg.

Malin som varit expert i Leva sedan tidningen startades för sju år sedan fick priset med motiveringen: 

"Hon har, som den nominerande föräldern uttryckte sig, varit ”ett ljus i mörkret”, både i samtal med egna patienter och för allmänheten via rådgivning i böcker, tidningar, radio och TV.
Genom att hjälpa både barn och vuxna att förstå att man inte måste vara perfekt för att vara en god förälder har hon under sina trettio år som verksam psykolog vågat utmana vårt samhälles attityder till föräldrarollen.
Stora Psykologpriset 2011 går till… Malin Alfvén."

Namnet på allas läppar, och i våra jublande hjärtan, är idag Tomas Tranströmer. Vi gläds åt att han äntligen har fått Nobelpriset i litteratur.
Få har som han skänkt lindring och mening till så många människor med sin vackra poesi. Vad som inte är lika känt är att han även är psykolog, och därmed på mer än ett sätt hjälpt fler människor reda ut vad det innebär att vara människa.

Tranströmer arbetade vid Psykometriska institutionen vid Stockholm universitetet, med interner på Roxtuna-anstalten utanför Linköping, på Rådet för personal- och arbetslivsfrågor i Västerås och slutligen vid Arbetsmarknadsinstitutet i Västerås.

Den dikt som framför allt handlar om hans arbete som psykolog är Galleriet, som det tog Tranströmer mer än tio år att skriva. Den finns i diktsamlingen Sanningsbarriärer och skrevs på 70-talet då han fortfarande jobbade som psykolog. I sin självbiografi Minnena ser mig berättar han om erfarenheterna som psykolog på ungdomsfängelse Roxtuna.

”Inom mig bär jag alla mina tidigare ansikten som ett träd har sina årsringar. Det är summan av dem som är jag.

Foto: Ulla Montan

// Sara

Hälsoinspiratören Ulrika Holm tillsammans med LevaPS! fantastiska frilansjournalister Hanna Nolin och Magdalena Mecweld

Här på redaktionen kämpar vi hela tiden med att leva som vi lär. Att inte bara snacka och skriva om hur man mår bättre utan även faktiskt testa och försöka göra det vi rekommenderar er att göra.

Det är inte alltigenom enkelt, det ska erkännas. Vi stressar, glömmer bort att meditera, är inte alltid så mindfulla och inte heller alltid världsbäst på att coacha varandra och ge rätt sorts feedback. Men denna morgon bättrade vi på statistiken en del.

Vi lät oss morgonpeppas av härliga 4Good, som arrangerade en liten föreläsning med Ulrika Holm och Leila Söderholm. Två energiknippen, den ena brinner för maten vi äter och den andra för kroppen som ska bära oss genom livet. Båda prata hälsa, med stora versaler.

Ulrika Holm, som grundat och driver de härliga lila Blueberrybutikerna i Stockholm, introducerade ett kul begrepp – Stockholms Vego. Vet ni vilken slags vegetarian man är då – jo, en som äter kött på restaurang och när man blir bortbjuden men inte hemma när man lagar själv. Bra tips.
Men Ulrika vill att vi inte ska fokusera så mycket på vad vi inte ska äta utan istället vad vi kan lägga till, och då är det framför allt näringstäta råvaror!
- Det som kallas superfoods.I gränslandet mellan kosttillskott och mat, där livet börjar, alltså nötter, frön, säd, bär.
Totalt är det tre grejor hon vill att vi koncentrerar oss på i maten; 1. Greens – allt som är grönt och fräscht är supernyttigt och gör underverk för oss. Antioxidanter. Hallon, blåbär, gojibär – vräk i er bara. Och så en liten nykomling på listan; Probiotika – surkål, youghurtkultur (som har större verkan även psykiskt än vi tidigare har trott).
 

– Du tränar alldeles för länge, konstaterar kostrådgivaren och träningscoachen Leila Söderholm om den där timmen på gymmet då vi vilar, funderar och snackar lite i pauserna mellan övningarna.

– Om du istället gör en annan övning i pausen, t ex går från benlyft till att träna biceps, och sedan tillbaka igen. Då har du effektiviserat hela ditt träningspass och kan därmed klara av det på 20-30 min. Men gör det på morgonen, för träningen ökar kroppens förbränning som fortsätter jobba åt dig under hela dagen!

Roligast är Leila när hon plockar fram sitt minigym. Två papptallrikar och en scarfes. Med dessa två kan du göra en mängd övningar var som helst, när som helst. Och så ställer hon sig på tallrikarna och gör utfall, åker skidor och en massa andra nyttigheter, för att därefter visa några enkla övningar med scarfen.
- Tänk inte så mycket, bara gör!, är uppmaningen till oss.

Både Ulrika och Leila  fick oss att gå därifrån lite extra taggade att ta oss an resten av dagen! För som vi skriver i nästa nummer så avgör morgonhumöret hur resten av dagen kommer ta form. Och det avgör hur produktiv du kommer att vara. Morgonpepp gör resten av dagen!

Vill du veta mer om de sköna brudarna på 4good och deras inspirationsföreläsningar så hittar du

– artikeln Kloka flickor söker sin flock här,

– 4goods webbsajt här

// Sara

- Självkänsla är ett av de tre mest beforskade områdena, säger Magnus Lindwall, fil dr docent vid Psykologiska institutionen på Göteborgs universitet, men det återspeglas inte i den flod av populärapsykologiska böcker som finns i ämnet.

På tjugo minuter ska han på ett seminarie på bokmässan i Göteborg klara av ämnet: Självkänsla; myter och forskningsresultat, och det går med en rasande fart och fullproppade Power-point-sidor.

- Budskapen i böckerna skiljer sig kraftigt åt eller i bästa fall är grovt förenklade. Trots det har de okritiskt tagits emot och till och med används i skolorna.

Magnus konstaterar att böckerna om självkänsla nästan uteslutande bygger på personliga erfarenheter, han anser att dessa inte går att generalisera till allmänna metoder som fungerar för alla. Erfarenheterna är inte heller kritiskt utvärderade eller seriöst dokumenterade, och framför allt bygger de inte på de teorier som har starkast stöd i forskningen.

- Det är kortsiktiga lösningar, som fungerar ungefär lika bra som att blåsa luft i en trasig cykelslang.

Här är de största skillnaderna mellan självkänsla i populärpsykologisk version kontra forskningen, enligt Magnus Lindwall.

Populärpsykologi (PP) kontra forskningsresultat (F)

PP: Självkänsla är lättillgänglig, enkelt att förstå och att definiera
F: Självkänsla är ett komplext område, svårt att definiera

PP: Många människor har låg självkänsla, nästan en epedemi
F: De flesta har en positiv syn på sig själva

PP: Självkänsla är separerat från självförtroende
F: Självkänsla är nära sammankopplat med självförtroende och kompetens

PP: Självkänsla kan höjas utan att ta hänsyn till kompetens.
F: Självkänsla påverkas bara inom områden som är viktiga för oss.

PP: Hög självkänsla är alltid positivt.
F: Hög självkänsla kan vara negativt.

PP: Hög självkänsla kan leda till bättre prestation, framgång och hälsa.
F: Hög självkänsla är en konsekvens av prestation, framgång och hälsa.

PP: Självkänslan kan höjas via enkla självhjälpsmetoder. En lösning för alla.
F: Det finns inga enkla lösningar, genvägar, som passar alla.

PP: Egen erfarenhet är viktigast.
F: Kunskap måste stå i centrum, viktigast är systematisk forskning

PP: Jakten på högre självkänsla är bra. Hög självkänsla är något vi ska sträva efter.
F: Att jaga självkänsla kan vara skadligt.

Det är farligt att göra självkänslan till ett mål i sig. Här är några av de skador/risker som Magnus Lindwall tog upp:

• undviker eller struntar i information om sina svagheter eller tillkortakommande, försämrade möjligheter till inlärning och kompetensökning
• mindre uppmärksamhet över till andras behov, problem med sociala relationer, egocentrisk.
• svarar på hot mot självkänsla med negativt socialt beteende, aggressivitet.
• är mindre självbestämmande, upplever mindre kontroll, styrs av uppmärksamhetsbehov.

Att arbeta med sin självkänsla kan ses som att höja bensinmätaren i bilen, det ger inte mer bensin i tanken! Kanske självkänsla istället är en termostat på hur vi tycker att vi funkar i omgivningen, säger Magnus och avslutar med råden:

Work like you don’t need the money
Love like you never been hurt
Dance like nobody is watching

//Sara - direkt från bokmässan

 

- Föreställ dig att du är ensam i en korridor där du aldrig varit i tidigare, rök tränger ut genom en stängd dörr. Skulle du då slå larm?
Alla i publiken framför litteraturscenen på bokmässan i Göteborg räcker upp handen. Självklart skulle vi det.

Föreställ dig då att du och en för dig tidigare okänd person befinner sig i en korridor där ni aldrig varit förut. Rök tränger ut från stängd dörr, men den andra personen verkar inte bry sig. Skulle du då slå larm?
Alla räcker åter upp handen.

- NI är verkligt goda människor eller står ni här och ljuger?, säger då professor Stefan Einhorn, författare till ett antal böcker bland annat om godhet.

Och så visar han siffror från studier som visar att; 25 procent av oss kommer inte att larma i den första situationen, och hela 62 procent kommer att avstå från att larma när man är tillsammans med en annan person som inte agerar.

- Så mer än hälften av oss kommer inte att slå larm. Det illustrerar tydligt skillnaden mellan hur vi agerar och hur vi skulle vilja agera!

- Vi möter hela tiden problem vi måste hantera, största misstaget är att inte göra något alls istället för att göra lite. Det är både lätt och svårt att vara en god medmänniska, konstaterar Einhorn.

Hans nya roman, Änglarnas svar, var från början en novell som bara växte och växte och till slut var Stefan Einhorn tvungen att kapitulera och finna sig i att det blev en roman som tagit en helt annan riktning än han tänkt från början. Den handlar om hur man kan skilja mellan gott och ont och om man kan hoppas på förlåtelse och försoning för egen och andras del.

- Det är den bästa bok jag skrivit, om jag får säga det själv, säger Stefan Einhorn.